Leontina

Visserligen har det kommit snö och det är bland det värsta jag vet, men när solen tittar fram och vi är lediga drar det ändå lite i "Gåutochgåbehovet". Vi motionerar inte, vi promenerar.



Efter en kort diskussion valde vi än en gång Rynningeviken. Det är så fint därnere och finns massor med olika stigar att välja på. Tar det emot är det bara att tänka på belöningen inne på Naturens Hus efteråt. Mmmmmmm, deras goda fika!

Sagt och gjort, vi stegade iväg på snöiga stigar och nere vid Svartån stod en ensam fiskare. Alldeles bredvid där de står och fiskar, finns grillplatser och han hade klokt nog skaffat sig en värmekälla. Kanske han tänkte glödsteka gös, men han hade inte fått något när vi passerade, dock var han väldigt trevlig och berättade om fisket i ån och hur det var under olika årstider.
Det enda som "kokade" i vattnet var en skock gräsänder som fick bröd av en tjej lite längre bort.

 

Det var roligt med nysnön, för vi såg massor med djurspår. Jag kände igen hare - vem gör inte det? Särbon är lite mer skogsvan än jag och visade mig på rådjursspår. Tänk när människorna har lämnat platsen för dagen tar nästa omgång innevånare över hela området.



Vi gick där tills vi kände oss nöjda och tydligen hade vi gått i cirklar och kom tillbaka precis där vi började!
Vilken tur! ! ! ! Det var väl jag med det optimala lokalsinnet som styrde antar jag.



Jag måste visa hur läckert de erbjuder vanligt vatten till gästerna! Den här gången var det citron, kumquats och röda vinbär som låg i som smaksättare.



De som känner oss kan säkert lätt räkna ut vem som fikade vad! Undrar om vi hade förbränt lika mycket som vi stoppade i oss