Wij Trädgårdar - helt klart ett grönt inlägg

Se hela bilden


Av födsel och ohejdad vana har VI-tidningen följt mig hela livet igenom.

Den fanns i mitt föräldrahem och det var den första tidning jag prenumerade på när jag flyttat till min första egna lägenhet.

I denna förträffliga tidning läste jag för ganska många år sen - närmare 10 skulle jag tro, men säker är jag inte - om en man som heter Lars Krantz.. Han hade fått förfrågan om han kunde tänka sig att starta en trädgård i Ockelbo. Utmaningen låg lite i att det var så pass långt norrut. Redan då bestämde jag mig för att någon gång besöka dessa trädgårdar om det visade sig bli en lyckad satsning.

Eftersom särbon hade sina sista semesterdagar sparade till min allra sista vecka, (som tagit slut idag.....HUVA!) frågade jag om han någonsin hört talas om Wij Trädägårdar. Det hade han inte. Jag googlade fram det och placerade honom vid datorn. När han läst en stund sa han: "Dit far vi".


Jag vill visa massor i det här inlägget och gör det också.  Man måste inte läsa allt och det är väldigt mycket bilder. Wij gjorde djupt intryck på oss och vi bara älskade att vara där.

Varav hjärtat är fullt, talar munnen, fast i mitt fall, knattrar fingrarna!



Det var vår minisemester! Vi valde att övernatta där på pensionatet "Trädgårdens hus".



1400 för ett dubbelrum med frukost och utsikt över Rosenträdgården om man gick ut på balkongen i hallen. Det var inget svårt val alls. Det var över 200 sorters rosor.




Bilder från vårt rum. De sa med en viss stolthet i rösten: "Ni ska bo i nummer 5!"
Vi förstod inte riktigt, men sen visade det sig vara det allra största rummet.



                                          JÄTTESKÖN säng


Stort som sagt, möblerat med äldre möbler och små delikata detaljer på temat rosor!




Vi anlände strax före 12 och fick parkera hojen vid husgaveln, installerade oss och gick till Trädgårdscafeét för att fika lite.

Det fick bli varsin macka insåg vi när vi kände efter, jag som är gottegrisen kunde inte slita ögonen från en rosa skapelse, så jag bad om en sån också. En rödbetskaka!



Mackorna är Salami&Brie och Kyckling. Min med kyckling så klart!



Jag ska experimentera lite tills jag kan åstadkomma likadana kakor, då återkommer jag med recept!

!3.00 hade vi anmält oss till guidad vandring runt alla trädgårdarna och även för att få lite information om alltihopa. På väg ner till entren, där vi skulle anmäla oss, var det här det första våra blickar mötte.
"Symbiosen", av Malin Wedrén


Ulla Viotti, en gång verksam i Örebro, hade utställning i gamla Valsverket


"Boplats".         Humlearkitektur med Ockelbofågeln också av Ulla.

Humlen var tyvärr väldigt låg, men den syntes bättre än på bilden.

De hade lite trädgårdsanknutna saker till försäljning också, äpplena för stora för mc-folk!



Fågelbaden däremot små och väldigt läckra, men ack så dyra. 299/kopp!



Barbro Krantz guidade oss runt  det mesta på Wij, här på klapperstensfältet i "Skogens trädgård"



Dessa hörde också till Skogens trädgård, de porlade vatten hela tiden..........


.........vilket uppskattades mycket av hunden som gick med på guidningen


Vi gick förbi ett träd med mycket vacker stam. Barken var som silke!

                                                Glanskörsbär



         Under rundturen passerade vi gräsklipparen - helt underbar!



Wij utbildar trådgårdsmästare via Högskolan i Gävle, en tvååring utbildning. Studenterna på Trädgårdsmästarprogrammet får under sin första termin uppgiften att planera och utforma varsin sommarplantering. Årets tema är "Energi".

I studenternas trädgård var det ena mer fantasifullt än det andra.

                      "Fågelskrämma & Trädgårdsmäster har semester"




                                        Sandlåda inne i båten



Den här trädgården såg väldigt torftig ut, men det var en försöksodling




           I Kulturmagasinet var en utställning: "Skalbaggar i färg". 

Den var inte riktigt vår smak, men det fanns alla möjliga små trevliga inlägg vart man gick.



När vi gått rundvandringen delade vi på oss, särbon ville se det Ockelbo plast (ojoj, vad var det nu?) visade upp från sin tillverkning. Det var skotrar och allt möjligt som jag tyvärr inte kan skriva om, för jag vet inte.

Själv gick jag till Valsverket för att se vad Ulla Viotti hade hittat på.

Det som är på väggen är "Forntida meddelande" , Blyertsfrottage på papper av Ockelbostenen. I taket hänger en massa dagstidningar, det är "Samtida meddelande".
Ja, så var det! Inget jag vill ha kan jag säga utan att säga för mycket.



Sen kom "Plats för drömmar"



och "Poetisk viloplats"



             Jag testade, men inte kom det några drömmar till mig!


"Den som äger en trädgård och en boksamling saknar intet". Rullstenar, tegelböcker och tallris



Det är tur att man får tycka vad man vill, jag gör det, varsågod att göra detsamma.

Valsverket som utställningen var inhyst i, var väldigt intressant. Andades arbetarhistoria.




Vedtraven bakom är ett konstverk, heter "Historisk arkitektur".



Kontoret låg längst in i byggnaden




Här ser man genom dörren att chefen var tvungen att passera arbetarnas avdelning för att komma till sitt.

Räknesnurran gav mig en nostalgikick tillbaka tilll min morfar som hade en sån och som jag fick leka med när jag var liten.


Ut i sommaren igen och upp till Rosenträdgården och Örtagården.

I Örtagården var det otroligt lugnt, väldoftande och skönt och massor med skyltar med kloka ord på, från Linné och framåt.





Det fanns en rund "Humleberså", med två Grythyttestolar, där satt vi länge och läste varsin bok på kvällen, ända tills myggen började älska oss för mycket. Bilden tagen inifrån och ut mot Örtagården och växthuset.



Jag har sparat det bästa till sist, en massa bilder på rosor. Doften går tyvärr inte att förmedla. Det blir lite rostjat i min blogg, mycket beroende på särbons passion för dylika, men hoppa över slutet om det blir för mycket. Han får däremot aldrig nog!












 Avslutande citat från den vänliga damen som vi checkade ut hos:

"Jaha, ni far nu, ja, idag kommer Säpo och ska bo här. Daniel och Victoria kommer ju och då måste Säpo också komma! Tänk att kungen fick ge sig till slut."

Märk väl, hon sa Daniel och Victoria. Det var första gången jag hört någon prata om dem och säga hans namn först. Är man lokalpatriot så är man!


Kommentarer
Postat av: Åsa

Dit vill jag också... Vilket ställe.



Ses på måndag. Har lyckats få till det så jag bara behöver vara på fritids på tisdag, resten är jag med er! Kram

2009-08-08 @ 07:32:18
Postat av: Inga M

Jag hade också VI-tidningen under ett antal år. Men inte nu. Det måste ha varit en riktig frossa i blommor och ögongodis, Er resa till Ockelbo. Det måste ha varit frestande att stanna ett par dagar till och få se Daniel och Victoria. De ser så söta ut på bild.



Här är vi nu tillbaka i hemmet igen efter Stockholmsresan och jag börjar komma i kapp så jag kan kommenterar i bloggar.

2009-08-08 @ 08:10:47
URL: http://inga.blogg.se/
Postat av: Mia

Med glädje har jag både läst hela inlägget som sett varje bild. Dreglat över hela inlägget... blir varm inom mig.



Mitt minne av Ockelbo var när jag åkte igenom samhället för sisådär 20 år sedan och tyckte det var världens tråkigaste samhällsbild... Jag fick en dyster känsla och den sitter fortfarande i när jag hör namnet Ockelbo... Kanske dags att åka dit igen för du visar en helt annan bild. Att något så här vackert finns där, det var oväntat för mig... :-)

2009-08-08 @ 10:22:36
URL: http://miatankar.webblogg.se/
Postat av: Suss

Åsa, Till Wij borde alla åka, det var osannolikt vackert och så fridfullt. Det enda som störde var att endast var en pizzeria som var öppen på kvällen när vi blev hungriga.

Ses snart/Kram

2009-08-08 @ 10:39:05
URL: http://leontina.blogg. se
Postat av: Suss

Inga, Ta med dig gubben och åk nästa sommar. Ljuvligt!

Noterar att även du skriver Daniel först....

Hoppas Stockholm också var underbart, har sonhustrun anlänt?

2009-08-08 @ 10:41:13
URL: http://leontina.blogg. se
Postat av: Suss

Mia, Roligt att jag kunde ge dig en ny bild av Ockelbo, jag har också fått en annan syn på samhället.

Jag kommer att rekommendera Wij till vareviga människa som frågar mig, även dig! Åk dit, men vänta till nästa sommar, en hel del rosor var överblommade redan nu, ändå var det helt underbart!

2009-08-08 @ 10:43:13
URL: http://leontina.blogg. se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0