Konsert
Örebro Konserthus är en fin byggnad från 30-talet som ligger vackert bredvid Svartån, mitt i stan.
Det är Örebro Kammarkör som ger Faurets Requiem. Det är alltså en dödsmässa kan man säga, men den är otroligt vacker och jag ser fram emot att höra den live igen.
Egentligen blir det första gången jag lyssnar. Jag har själv sjungit den med Umeå Kammarkör, så lite live kan jag väl säga att jag hört den, men inte i så avslappnat tillstånd som det blir ikväll. Nu är jag enbart publik.
Tillbaka till huset.
På det högsta, lite runda taket på Konserthuset står det någon????
Kvinna, man eller något annat? En liten frihetsgudinna?
På det lägre taket en lyra med lysande grön neon. Den har tyvärr varit lite "halvkrasslig" ett tag, eller ska man rent av drista sig till att säga halvsidesförlamad?
Jag ska kolla ikväll om de fixat till det, de där välkända "de eller dom", som just ingen egentligen vet vem det är!
Undrar om du sitter och njuter just nu... eller om det redan är slut. Jag antar att du berättar mer senare - efter avlagt besök...
Det var ju där vi var! Jag kommer ihåg det. Himla avundsjuk är jag på Dig som får springa på konserter så där stup i ett. Jag har inte kommit iväg på något än. Suck! Nu har jag verkligen musikabstinens. I brist på bättre så sneglar jag just nu på vår havererade stereomaskin, 13 år gammal, och undrar stillsamt om vi inte ska köpa oss en ny som julklapp till varandra.
Mia, Kort rapport kommer snart. Det var både njutbart och intressant.......
Inga, Rätt, det var där vi var på jazzkonsert. Det är lyxigt att ha ett bra musikutbud, i synnerhet för mig som fick det i mig med modersmjölken. Jag har dock full förståelse att man kan bli beroende när som helst i livet. Jag önskar att jag gick på mer, men jag är ofta för trött. Jazzen missar jag inte om jag inte är bortrest, det är ju också konsert.
