2009 börjar med tom hjärna
* Gravt medelålders
* Huvudet fullt med snor/alternativt mögel
* Feber
* Uttröttad pga av bokläsning till 2 varje natt
* För lite te
* XXXXXX som står för alla andra tänkabara orsaker
Vi = jag, särbon, dotter och Vickehund - åker hem till särbon, som bor nära skogen och för att träffa bonussonen med flickvän, samt prickig hundkamrat till Vicke, vid namn Lexie.
Jag tog inte med mig kameran!
Om jag bara inte haft en tanke på det hade det väl gått an, men jag glömde helt enkelt bort den. Jag t o m sa till mig själv på morgonen, att idag ska jag ta finfinemanghundbilder.
Nu är det som det är.
Hundarna hade så enormt roligt när de flängde varv på varv i skogen, mellan olika granar och buskage. Vicke rusade in under låga grangrenar och trodde sig ligga i bakhåll när Lexie kom rusande. En gång krockade han med en gren i särbons ginst, så den gick rakt av. Det har vi inte berättat för honom. De höll på hur länge som helst och tänk vad härligt det hade varit att få visa lite fart och fläkt här på bloggen.
Har chattat med lilla dottern, Vickehund är utmattad och vilar lugnt hemma hos sig och katterna. Snart ska han träffa sin nya lekkamrat igen och då kommer det att bli minst lika roligt.
Jag känner inte för att skriva mer när jag inte får visa, barnsligt eller hur?
Känner igen det där när man under dagen medan livet pågår börjar planera för kvällens blogginlägg! Och att glömma kameran medför omedelbar abstinens. Det är blogglivet, lika bra att vänja sig.
Långsamt verkar Du återvända till det vanliga igen efter den rejäla förkylningen. Jag antar att Du får ett tackbrev från Din arbetsgivare nu eftersom Du valt att vara sjuk på ett lov och därmed bidragit till att förbättra kommunens finanser. Eller kanske erbjuder han ett nytt lov på valfri tid lite längre fram i vårsolen?
Jag ser fram mot fler hundbilder nästa gång det beger sig! Just idag har jag en suveränt tom och ledig dag och dessutom är vi bjudna på mat i kväll klockan 6 så jag är hur fri som helst att göra vad jag vill. Gubben är ute och jagar förstås. Jag tror att jag väljer att göra ingenting. Möjligtvis åka till Årjäng och vattna blommorna på jobbet. De har jag försummat nu i två veckor så de har nog dött.
Ha en god fortsättning på det nya året!
Inga, jag grämer mig fortfarande över de uteblivna bilderna.
Jag har också funderat på vad jag kan tänkas få av kommunen för min lojalitet. Jag vet att man kan få ut ledighet, om man masar sig till en läkare, som möjligtvis sjukskriver en. Däremot får man ju inga pengar när man väl tar ut ledigheten - tjänstledigt utan lön. En kollega, tydligen rikt gift, har tipsat mig och hon utnyttjar detta, men det har inte jag råd med.
Så: VARSÅGOD Örebro kommun för min lilla "gåva!"
