Stadsbud

Idag känner jag mig som ett stadsbud, i alla fall som jag inbillar mig att de känner sig.

Förresten, numera finns det kanske inga kvar, har nog inte hört den yrkestiteln sen min salig mormors tid. Hon bodde i Stockholm och där fanns det garanterat stadsbud, i synnerhet på 50-talet när hon flyttade dit.

Eller förresten, i storstäderna finns det säkert fortfarande stadsbud när jag tänker efter. Det får jag kolla upp.

 Så här såg mormor ut när hon var en parant dam i sina bästa år. Hon var en strävsam, härlig kvinna som det var väldigt lätt att prata med.
Vi utbytte många förtroenden hon och jag, under min tonårstid. Hade hon levt idag hade hon fyllt 110 i år den 17 februari. Lite lustigt i sammanhanget är att min brors fru och deras yngsta barnbarn, båda är födda på den dagen.

Stadsbud var det.

Jag håller på och tömmer mitt allra minsta gästrum, där är inbaxat hur mycket grejer som helst.

Huset jag bor i är från 1956 eller möjligen 1957 och på den tiden hade tydligen inte arkitekterna några som helst saker, utöver sina möbler och ett ombyte kläder. Därför finns det heller inga förvaringsutrymmen här.
Jag har en, säger en, klädkammare i huset. Det finns inte en enda vanlig garderob, om jag inte ska räkna städskåpet som har en stång högst upp, där jag faktiskt hänger lite ytterkläder tillsammans med dammsugarslangen och moppen.

Klädkammaren är avdelad, så när barnen bodde hemma kunde vi göra en kompromiss så de fick den delen som öppnades från hallen och jag den som hade öppning in till mitt sovrum.

Det finns inga förråd heller utom det utrymmet som blir under trappen och det är inte särskilt lättåtkomligt, så när det kom hem en massa saker efter mor och far, hamnade det i mitt minsta rum. Det var inte direkt tomt innan, vi är en samlande familj har jag insett.

Där härbärgerar jag även barnens alla kvarlämnade saker, som de inte kunnat ta några beslut om. T ex dotterns bäddsoffa, ganska stor, i bra skick, men som hon aldrig nånsin kommer att ta hem till sig.  En massa gardiner som hon dumpat här och kanske ska ha i nästa lägenhet, båda barnen har tavlor här, kläder och div. prylar som jag inte vet vad jag ska göra med.

Sen är jag inte så dålig själv heller på att dra på mig. Jag har en hel del "bra att ha saker" där, stolar, stolsdynor, kuddar, tyg, böcker, pärmar, en liten vägghylla, en gersåg (särbons) NEJ,  jag kan inte hålla på med det här uppräknandet. Jag måste fortsätta med mitt nya värv som stadsbud.

En del kommer att hamna på Myrorna och en del på Mellringe återvinningsstation, det beslutet har jag i alla fall tagit redan.

Sedan ska jag ha ett julklappsrum där. Min nästansyster är grön av avund och det kan hon få vara, för hon har ett orangeri i sin trädgård och där är det jag som är grön!

Kommentarer
Postat av: Anonym

Suss var är Du? Jag saknar Dig!

2009-01-12 @ 18:45:13
Postat av: Suss

Låter skönt att vara saknad, tyvärr vet jag inte vem du är, eftersom det bara står anonym på kommentaren. Tala gärna om det, för övrigt är jag hemma!

2009-01-12 @ 19:37:19
URL: http://leontina.blogg.se/
Postat av: Anna Kallova

Ja du min kära syster, jag kan upplysa dig om att snart åker vi till fjärran land där vi ska inhandla julklappar och annat trevlig. Vi ska springa på Boots och Marks and Sparks för att inte prata om alla pubar!

Vi kommer att ha så mycket pryttlar med oss hem så vi kommer att ångra oss att vi inte tog båten till England, ja, ja!

Så var det med det. Love you

2009-01-12 @ 19:51:11
Postat av: Inga M

Suss, det är bara att se sanningen i vitögat; några år framöver så kommer Ditt hem att vara dumpningsplats för barnens saker. Så har det i alla fall varit här. Mina barn har varit nomader, flyttat runt vildsint och när något blivit över mellan de olika bostäderna så har det hamnat här hos oss. Och jag har ju också svårt för att göra mig av med saker så nu ser det ut som det gör i källaren. Hopplöst att ha en hel källare att fylla. Man bara lastar in, det ena efter det andra. Vore egentligen bättre att ha som Du bara en klädkammare. För inte använder jag alla de där prylarna någonsin.

2009-01-13 @ 07:00:21
URL: http://inga.blogg.se/
Postat av: Suss

Inga, JAG VET! Och vet du vad det allra värsta är? Jag har alltid varit likadan själv. Det blev jag varse när vi tömde Samsala för 5½ år sen. Gissa om jag hade mycket grejer där, som jag skulle hämta sen......!

Nu är dock julklappsrummet på gång, har redan sålt bäddsoffan som stod som en stor propp därinne.

2009-01-13 @ 15:40:53
URL: http://leontina.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0