Dysfunktionell... det är jag det!
TJATIGT BLIR DET NU!
Förvåren har gett sig iväg till förmån för Kung Bore den lede! Jag vill inte vara med om det här nu igen, men vad gör man? Jag bor ju här och inte kan jag gå i ide, för jag är en människa.
När jag var liten hade vi en sagobok om en björn som vaknade och trodde att han var en människa. Han fick arbete i nån fabrik minns jag, det var en bok jag kunde läsa om och om igen.
Tänk om jag är en björn som inte ska vara vaken nu????
Det är inte bara det att jag inte står ut med vinter och snö och när det ser ut så här på himlen..... Den är helt grå och fullpackad med snö som ska ner. Jag blir totalt dysfunktionell också. 
På baksidan är det ännu värre, för det ligger på åt det hållet och gissa om flingorna är gigantiska (och blöta dessutom). ISCH och USCH!!!! 
Alla vita fläckar är snöflingor och det är inte så många som syns, som det verkliga antalet, som faller oavbrutet. Men det är stort av min lilla kamera att ha fått med någon överhuvudtaget.
Sen till tillståndet, förutom depression light, som drabbar mig när vädret bråkar med mig. Som sagt, jag blir dysfunktionell.
Här syns resterna av min favorittelefon. Jag utgår från att det numera är rester av en telefon, inte en fungerande telefon.
Den ligger på elementet efter ett kraftigt dopp i varmt diskvatten. Det bubblade fint i den när jag fiskade upp den och nästansystern som var i andra änden drunknade sånär. Jag skakade den länge innan den hamnade där på elementet.
Så här gick det till : Jag bara höll i den och hade just börjat prata med systern, passerade diskhon som var nyfylld och i nästa sekund låg min bästa telefon dränkt därnere i skummet och hetvattnet.
Jag vet inte vad som händer med mig, det bara händer. Saker flyger ur min hand/mina händer. Möbler hoppar på mina tår eller lår när jag passerar, stolar landar med en duns på mina fötter, jag ramlar omkull på släta golv osv osv.
Det här var värre än det kilo makaroner jag hävde ut över köksgolvet förra helgen. De hamnade i soporna sen, men jag vill ju ha min telefon kvar.
Vinterdysfunktionell. Dagens nya ord!
Låter allvarsamt, det där med telefonen. Själv har jag inte tappat telefonen i vattnet. En familjemedlem däremot tvättade en forna tiders digitalkamera en gång. Sedan plockades den söder och torkades upp om jag inte minns fel...många år sedan nu.
Beträffande snön och Dina år i Västerbotten, då förstår jag,det kan bli lite väl mycket av det vita ibland. Men Närke kan väl snö också om jag inte minns fel, jag som bott i den staden under ett antal år, nämligen mina studieår.
Hejsan!
Tusen tack för raderna i min blogg.
Hoppas telefonen har torkat och fungerar.
jag har oxå haft en sådan telefon och jag gillade den.
men den gick sönder i displayen.
Min svartvita katt är en skogis och den brun/vita är en korsning mellan perser och helig birma.
De är världens bästa sällskap ler
Önskar dig en fin tisdag
Herta,
Under över alla under, men telefonen fungerade igår kväll.....
Det kan snöa här, både länge och en hel del, men när närkingar talar om mycket snö undrar jag ändå lite vad de menar.
För mig är det inte mängden, rent generellt tycker jag inte om eländet. Jag gläds åt att alla barn får leka i snön, för det är roligt, det är nog det enda positiva jag ser med vintern.
Anki,
Jag kommer nog att kika in till dig regelbundet, katter är mycket viktiga i mitt liv.
Jag har skrivit om älsklingen Findus tidigare i min blogg, han var jag särbo med.
Min egen änglakatt har inte fått något inlägg än, men det kommer. Jo, förresten, han finns på bild när jag just startade bloggen.
Telefonen fungerade igår kväll... Helt otroligt!
Kul att Du har hittat kattfolk här på bloggen! Jag tror att det finns massor!
Hur går det med telefonen?
Och Du, nu har jag en ny Bodil Malmsten som Du faktiskt måste läsa. Du måste bara, jag vet att Du kommer att gilla den. Den kryper in under skinnet på oss femtiotalister.
Inga, Jag har redan varit inne hos dig och "tjatat" om Bodil. Jag ger henne en chans till, bara så du vet, om du inte läst min kommentar, men inte än!
Det är jätteroligt att prata och titta på katt, du vet väl hur jag är och alltid har varit med killemillarna?
