Jädersbruk del 1
Idag och imorgon är det Jädersbruksdagarna. Vi brukar åka dit varje år, ända sen vi upptäckte att det existerade för 5 - 6 år sen.
Jag var inte med förra året, då var det bara kärestan och nästansysterns man, för jag var på spa med kära "syster som fyllde år. Numera ger jag gärna bort uppleveleser och då kan man själv vara med på ett hörn också.
I år tog vi hojen och for iväg. Himlen var grå, men SMHI hade lovat i princip uppehållsväder.
Det var massor med trafik som skulle svänga på samma infart som vi. Kön var evighetslång, men det klarar inte min kamera.
Har man motorcykel får man köra om alla bilar, vi har t o m en egen parkering där på ett gärde.
Det kostar 40 kronor att gå in och det är det verkligen värt. Årets tema var motorer, det gillade särbon. Jag har andra favoritställen där på Jäders, jag vill se på marknaden, gamla mopeder, fika gott med hembakt bröd, åka båt osv.
Direkt innanför entren erbjuds man detta och ........
.......överallt inne på området står stora kärl med solrosor.
Tyvärr kan jag inte få med mig en bukett hem, även om mannen som sålde tillträde till odlingarna tyckte att jag kunde lägga buketten fram på bröstet, innanför jackan. "Jaha," sa jag, "se ut som Sophia Loren alltså?" Han var tydligen med på filmstjärnetiden, för han skrattade gott.
I början av området står alla veteranbilar finputsade och glänsande. (Inte mitt största intresse)
Fast Saabar tycker jag mycket om, jag har haft jättemånga.
Sen kommer tvåhjulingarna, de gillar jag bättre än bilarna
Där vid ett av fikaborden satt en av förarna i tidstypiska kläder av brunt läder. Byxorna var av ridbyxmodell såg jag senare. Skyddsglasögonen var häftiga tycker jag.
I år hade det kommit dit en hel gammal Essomack.
och på baksidan, det som oftast satt lite i skymundan. Vilken skillnad mot idag!
Det var mycket vatten i Arbogaån, det brusade och skvätte och jag trivdes.
Där vid sidan står den där konstiga manicken, som är nån slags evighetsmaskin, och pumpar upp vatten på något sinnrikt sätt som jag inte riktigt förstått än. Kärestan vet, men han sover tydligen middag, för jag får inget svar när jag hojtar och frågar.
Precis på andra sidan bron håller motorsågsmannen till. Intressant, han är väldigt skicklig med motorsågen, men jag vill absolut inte äga ett sådant konstverk, vare sig inne eller ute.
I de här tunnorna ska drängtvagningen gå av stapeln lite senare, då lär det vara omöjligt att närma sig med en kamera, det är ett stort folknöje, jag har sett det en gång, så jag tänker inte köa där i år. 
Här blir det paus, återkommer när tillfälle ges, senare ikväll eller imorgon!
