Leontina

Alternativt godis

När mina barn var små och vi hälsade på mina föräldrar som bodde på landet, berättade jag att när jag var liten brukade vi ta veteax, skala kornen och tugga på dem. Det blev som tuggummi och i brist på äkta vara funkade det bra.

Jag vet att vi testade med kåda också, men det var mycket krångligare.

Ofta fick jag stanna bilen akut när någon av dem fick syn på ett vetefält längs vägen.
"VETE", skrek en eller båda och då var det bara att bromsa. Sen var det förstås jag, som hade de längsta benen, som fick hoppa över diket och rafsa åt mig ett antal strån.

OJ, vad skräpigt det blev i bilen efteråt och
OJ, vad det var svårt att städa bort de sträva skalen!

Vad hände när jag och dottern var på Högen häromdagen? Jag valde att åka småvägar hem och plötsligt hojtar hon till:

"VETE, mamma, det är såna där korn som vi åt när vi var små".
"Jag ser det," svarade jag.

TYSTNAD!

"Jag minns vad arg du var för att hela bilen var full av skräp en gång och du inte fick bort dem".
"Så arg var jag väl inte?"
"JOOOOO du, det var du!"

TYSTNAD igen!

Nu var det jag som pratade först.

"Vill du att jag ska stanna och ta lite?"



MMMmmm, det var lika gott som förr, sa hon och nog är det skräp i min bil nu också, fast inte så mycket och inte är jag arg heller!

Jag tror jag förstår er....det är likadant när jag dricker kok-kaffe och det finns kaffesump i botten på koppen. Jag kan bara inte låta bli att ta en tesked med sump och tugga på det! Det är ju så gott och "dä ä ju de sôm kôst pärninga" (det är ju det som kostar pengar...) ;)

Kram

Susanne P Jag kokar jämt mitt kaffe, nu sen jag äntligen blivit kaffedrickare. Så långt som till att tycka om sumpen har jag dock inte kommit än, vem vet..... Kram

Bara att dra igenom snabbt med dammsugaren! :)

Mmmmmm vad gott det var!=D

hihi, vilken kul grej, jag tar in dem och sätter i vas, tycker de är fina,,,kramen.

Daniel, Inte så bara kan jag säga, de har hullingar de små rackarna! Dessutom hatar jag att städa bilen, så jag väntar tills någon annan tar tag i det och får det gjort. (Jag vet att det kommer att hända tids nog).

Dotter, Det var väl tur det, när du nu fick som du ville. Är de slut? KRAM på dig lilla unge!

Inger, De är fina i vas också och tänk så bra om du blir sugen, då kan du nypa åt dig en direkt och börja äta. Kram!

Jag minns det här med kåda och vete som tuggummi. Kådan skulle helst vara körsbärskåda, den smakade bäst men jag gillade den inte. Veteaxen skulle man pressa vridande mellan ihoptryckta handflator för att frilägga kornen. Sen var det bara att tugga en god stund till det blev tuggummi. Numera begriper jag att det var just gluten som var klistret i vetet. Alltså är det sluttuggat för min del.

Inga, Inga, Tack, jag tänkte på dig hela inlägget igenom, körsbärskådan, vetet, tuggandet och alltihopa.

Det var nog du som lärde mig om vetet, kådan visste jag om eftersom far hade berättat att de tuggade det när de var små.