Leontina

Var det Dagmar den senaste "stormen" hette?

Jag bestämmer mig för det, trots att jag tycker mig ha hört Emil också? Nå, nu benämner jag den med "hon."

Hon ställde till en hel del oreda i skogarna här omkring och när vi kom till kyrkogården fick vi se hennes härjningar på nära håll. Inte skonas någonting, vare sig det är skog eller "helig mark".

Sockenkyrkan i Hallsberg är gammal. Jag kopierar från nätet:

"Kyrkan har medeltida anor men hennes (också en hon) nuvarande utseende tillkom under åren 1819-1829. Av den äldre kyrkan finns sakristian och delar av södra och norra väggarna bevarade."

Denna höga ålder innebär att även träden på kyrkogården har en del år på nacken och nu har ett av dem fått skatta åt förgängelsen tack vare Dagmar.

Så här såg det ut, sedan de mindre grenarna och kronan röjts bort.



Som om vi vore skogsägare, var vi tvungna att stega iväg dit upp för att inspektera skadorna.

Inte kan det vara så kul att få sin gravsten omkullslagen av ett murket träd, men mot naturen har vi inget att sätta emot.



"Du ser vad murket det är", sa kärestan. "Det är inte mycket friskt trä kvar där."



Nej, det var väldigt lätt att förstå att den där delen av trädet inte höll när vi såg in i det. Mycket god mat för en massa småkryp kan jag dock tänka mig och alldeles mjukt och fint (fast inte för hållfastheten förstås.)

Kärestan trodde att taket skadats också. Inte för att jag är höjdrädd, nog hade jag kunnat klättra upp dit och inspektera det också, men det fick faktiskt vara, trots att det fanns trappor ända upp.