Månen
Jag har nog inga varulvsgener alls insåg jag för lite sen.
Sist jag besökte kära dottern ett par mil härifrån råkade jag komma iväg därifrån lagom som månen var under uppstigning, eller vad den nu sysslar med när den visar sig framåt kvällen.
Det visade sig att den var full och det var så läckert att jag sånär körde i diket när jag rotade fram kameran under bilfärden. Försökte knäppa första bilden i farten, men det kändes definitivt inte bra och inte blev det någon bra bild heller.
Innan jag fått skådat diket underifrån eller ur upp och ner perspektiv, stannade jag vid varje lämpligt ställe längs en bit av vägen och tog några fler bilder. Kvaliteten blev avsevärt mycket bättre på dessa.
Mångalen eller blodtörstig blev jag inte heller, men ganska nöjd med fullmånarna!
Kommentarer
Postat av: Ingrid
Vilka jättefina bilder av fullmånen. Jag tycker att det är så svårt att få bra bilder i mörkret. Jag måste göra något fel??
Kram, Ingrid
Postat av: Inga M
Alltså det är så orättvist! Här har jag tränat på månebilder hur länge som helst och bara misslyckas. Och du får till det så fint vid första försöket! Fullmåne mår lata och slöa jag bra av, blir lite mer speedad då.
Ha en bra dag!
Trackback
