Rom dag 1 - del 2

Dag 2 - del 2
 
 22 mars
 
Väl ute på gatan blev det första stopp för min del. Galleria della Tartaruga. Tartaruga = Sköldpadda, mitt bästa djur näst efter katter och här trodde jag att jag skulle få frossa i all världens sköldpaddor i olika former.
 
 
Det försenade mig något, men de sålde bara tavlor . inga sköldpaddor, så vi travade iväg i trespann gatan fram.
 
 
Vi gick mot Spanska trappan en bit bort och tog den "von oben".
 
 
Det var läckert och jag var en snabbis tillbaka till 1957, sedan blev det 2013 igen och vi turistade som alla andra.
 
 
Vi gick nerför alla trapporna bland alla jordens nationaliteter och skräpförsäljare och hamnade på Piazza del Popolo.
 
 
Precis nedanför trappan låg Babington's Tearooms.
 
 
Vi gick in, men det var absolut ingenting för en lärarlön, även om jag är mycket förtjust i te. Det blev se, men inte köpa och det var så tjusigt därinne att jag inte vågade fotografera, inte ens fråga om jag fick. Jag fick nöja mig med skyltfönstret.
 
 
Vi gick vidare och en C ledde mig till en underbar pappershandel. Där fick jag mitt lystmäte och även om det var dyra papper, var det ingen fara att se och röra och t o m fota interiören.
 
 
Jag tror vi var på Piazza del Popolo hela tiden, men i olika delar, är lite osäker på hur vi rörde oss första dagen. Rätta mig den som vet.
 
Det stod Berlusconi på något stort, uppspänt skynke och de höll på och byggde upp någon slags scen längst ner på piazzan och vi stod där och bara tittade och funderade.
 
 
Vi bryr oss väl inte särskilt mycket om Berlusconi, men visst undrade vi lite vad det skulle bli där, fast sedan fick vi annat för oss.
 
C stod som förstenad ganska länge, men sedan började hon tala. Inte var det om honom, utan om kyrkan längst fram vid triumfbågen  - Porta del Popolo, som vår drottning Kristina färdades igenom när hon kom in i Rom.
 
 
Kyrkan var ganska oansenlig, men C tyckte att det såg ut som den var öppen och det var visst väldigt ovanligt, så vi gick dit och hamnade mitt i något påskfirande där man mässade och neg vid vartenda altare i hela kyrkan och de var många kan jag lova. Oansenligt yttre, otroligt vackert inre.
 
Kyrkan hette St Maria del Popolo och jag mindes plötsligt hur min mor beskrev den katolska mässan som var helt obegriplig för henne första gången hon var med. "Det var som schottis i turer", sa hon - kanske lite hädiskt sagt, men en viss poäng hade hon dock, det insåg jag denna afton.
 
 
Vi ville se Caravaggios "Pauli omvändelse och Petri korsfästelse", men inte fick vi det så länge som processionen pågick och det kan man säga, att pågick gjorde den, ganska fort kunde vi mässången och sjöng med, men det gick inte fortare för det och mellan varje sång var det en som läste olika texter.
 
 
Till slut tog det ändå slut och C offrade 1 euro och vi blev insläppta till Caravaggio. Det var otroliga konstverk och riktigt roligt att ha fått se dem. 1 euro för 1 minut, man kan göra pengar på allt.
 
Här är min ganska dåliga bild på "Pauli omvändelse". Se länken "Kyrkan" ovanför bilderna på altaret istället.
 
 
Det var många vackra konstverk och många dödskallar och skelett i olika formationer överallt i kyrkan.
 
 
Jag fick aldrig riktigt klart för mig vad dödskallarna symboliserade. Nero skulle visst ligga begravd någonstans under oss och kyrkan byggdes för att det skulle bli lugnt där. Kanske även dödskallarna har något med det att göra?
Tron kan försätta berg och nu är det lugnt på Piazza del Popolo och kyrkan tjänar 1 euro/styck på varje Caravaggio . och konstintresserad turist.
 
Vi gick ut igen och nu var det afton.
 
 
Vi tog varsin ljuvlig cappucino à 1.20 på ett riktigt sunkställe, sedan skulle vi gå hem.
 
 
Gjorde vi det?
 
NEJ!!! Eller jo, delvis gjorde vi det. För på vår väg hem, dök Gusto upp och där blev vi resten av utekvällen, som blev ganska lång. De hade Italiens motsvarighet till spanska tapas - aperitivos och om man bara tog in något att dricka fick man äta hur mycket man ville. YESS!!! Dags att äta sig mätt innan natten gjorde sitt intåg. 
 
Jag beställde en drink, tänkte att den räcker länge, även om den inte passade så bra till maten. En Sidecar.
 
 
Damerna drack vitt
 
 
Sedan åt vi, A och C var ganska hungriga.....
 
 
.......men inte  jag, men jag tog ändå 2 parmesanostbitar, några mozarellakulor och lite sallad
 
 
Jag satt mest och skrev resedagbok. 
 
 
Det var bara det, att maten var ganska salt och vi satt där länge - tröttheten efter den tidiga morgonen överföll oss och när det något sliskiga drinken var slut beställde jag in en öl och damerna köpte varsitt glas till.
 
Det kom in en massa trevliga människor som vi slog oss i slang med och kvällen blev sen. Vi avslutade med ännu en runda och efter det sa jag mycket schangdobelt, att den här notan skulle jag ta.
 
Den kom in!!!!!
 
Den var på 90 euro!!!!!!!
 
Vi dog lite, men sedan stod vi där igen, eller rättare sagt, satt och sedan bad vi om förklaringen.
 
Drink och öl kostade 6 euro styck och maten var gratis. Alltså skulle det bli 54 euro.  NEJ NEJ NEJ, så var det inte där på Gusto. Aperitivo kostade 4 euro/person och för varje nytt glas av vad det vara månde, la de på nya 4 euro oavsett om man åt eller inte. Då landade vi på 90 euro.
 
Vi delade på den notan och nu har vi läraktiga kvinnor förstått, att man tar ett glas av något flytande och citat: "Äter av bara fa-an", går vidare till ett annat ställe om man vill dricka något mera.
 
Vi vankade hemåt i natten och gick förbi ett intressant skyltfönster och en rolig dörr innan vi kom till hotellet.
 
 
Äntligen skulle vi sova.
 
När då A och jag drog bort överkastet från vår dubbelsäng visade sig att vi skulle dela filt och lakan också.  Nääää, det ville vi inte, vi gick ner til receptionen och vår darling Amore där styrde upp så att hans lilla springpojke genast kom med 2 filtar. Ooooops, då blev det bara 50% rätt och så fick han löpa iväg igen och hämta varsitt enkellakan till oss också. Tänk så bra det går för oss i Italien.
 
Förresten, på hemvägen tog jag hela Spanska trappan upp i ett svep. 136 trappsteg - puls 220. PUST!
 
Snart, snart sova, om vi inte måste ut och leta en dolce.
 
Gjorde vi det?
 
 
Jo, nu var det så här, vi drevs av ett inre tvång - sötsug eller vad det var.
 
Ut igen i den italienska natten, nu var det suget efter en Tiramisu som drev oss från nattro och trygghet på rummet. Ingen är klokare än den andra, snarare hetsar vi, så det blev skor och jackor på och ut till Via Veneto. 
 
ROM! Huvudstad! Turistmagnet!!! Vad håller ni på med?
 
Stängt,  STÄNGT,stängt,  på väg att stänga, men efter 5 - 6 nobbar kom vi till Acquista Cartas och de hade ett helt skåp fullt med dolce och välkomnade oss in.
 
 
 Vi tog 3 olika sorter och alla åt av allt.
 
 
Sedan hade vi omröstning och det blev 2 -1 till Tiramisu. Choklad med Amaretto fick 1 poäng och citronmaräng ingen, men den var god den också.
 
Nu är vi hemma på Ludovisi Palace igen och snart ska vi sova, för vi har varit vakna i 21 timmar. God natt  Rom!

Kommentarer
Postat av: christina

Härligt. Att få resa en gång till. Kastar mig över din blogg varje dag för att se om det är något nytt.Piazzan nedanför Spanska trappan heter just det...Piazza de Spagna. Piazza del Popolo var den där de byggde scen för jippot med Berlosconi. Spelar ju ingen roll om det inte är en inbiten Romare som läser bloggen.

2013-04-10 @ 10:05:37
Postat av: Musikanta

Roligt och intressant reportage från den eviga staden. Bra tips med kyrkan, hade inte hört talas om den förut. Tiramisu är nog det godaste jag ätit någon gång men inte något för Viktväktarna...
300 kr per person är väl inte SÅ farligt i Rom? Det
är väl ungefär vad man får betala för en varmrätt + ett glas vin här på Söderköpings Brunn (som jag aldrig frekventerar).
Kramar från Ingrid















ungefär vad

2013-04-10 @ 10:06:23
URL: http://www.Musikanta.blogspot.se
Postat av: Ingrid

Vilken dag!
Jag hoppas att ni kom till ro till slut och att natten har varit lugn. För nu är ni väl snart redo för nya äventyr.
Kul att få hänga med!!
Kram

2013-04-10 @ 10:07:19
URL: http://stenstugu.com/wp
Postat av: Inga M

Som vanligt fantastiska bilder från ditt turistande. Du lyckas få med sånt som jag skulle ha velat se om jag var där. Och som sagt Romresan är jag lite avundsjuk på.

2013-04-11 @ 07:33:20
URL: http://inga.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0