Vi tog varsin ljuvlig cappucino à 1.20 på ett riktigt sunkställe, sedan skulle vi gå hem.
NEJ!!! Eller jo, delvis gjorde vi det. För på vår väg hem, dök Gusto upp och där blev vi resten av utekvällen, som blev ganska lång. De hade Italiens motsvarighet till spanska tapas - aperitivos och om man bara tog in något att dricka fick man äta hur mycket man ville. YESS!!! Dags att äta sig mätt innan natten gjorde sitt intåg.
Jag beställde en drink, tänkte att den räcker länge, även om den inte passade så bra till maten. En Sidecar.
Sedan åt vi, A och C var ganska hungriga.....
.......men inte jag, men jag tog ändå 2 parmesanostbitar, några mozarellakulor och lite sallad
Jag satt mest och skrev resedagbok.
Det var bara det, att maten var ganska salt och vi satt där länge - tröttheten efter den tidiga morgonen överföll oss och när det något sliskiga drinken var slut beställde jag in en öl och damerna köpte varsitt glas till.
Det kom in en massa trevliga människor som vi slog oss i slang med och kvällen blev sen. Vi avslutade med ännu en runda och efter det sa jag mycket schangdobelt, att den här notan skulle jag ta.
Den kom in!!!!!
Den var på 90 euro!!!!!!!
Vi dog lite, men sedan stod vi där igen, eller rättare sagt, satt och sedan bad vi om förklaringen.
Drink och öl kostade 6 euro styck och maten var gratis. Alltså skulle det bli 54 euro. NEJ NEJ NEJ, så var det inte där på Gusto. Aperitivo kostade 4 euro/person och för varje nytt glas av vad det vara månde, la de på nya 4 euro oavsett om man åt eller inte. Då landade vi på 90 euro.
Vi delade på den notan och nu har vi läraktiga kvinnor förstått, att man tar ett glas av något flytande och citat: "Äter av bara fa-an", går vidare till ett annat ställe om man vill dricka något mera.
Vi vankade hemåt i natten och gick förbi ett intressant skyltfönster och en rolig dörr innan vi kom till hotellet.
Äntligen skulle vi sova.
När då A och jag drog bort överkastet från vår dubbelsäng visade sig att vi skulle dela filt och lakan också. Nääää, det ville vi inte, vi gick ner til receptionen och vår darling Amore där styrde upp så att hans lilla springpojke genast kom med 2 filtar. Ooooops, då blev det bara 50% rätt och så fick han löpa iväg igen och hämta varsitt enkellakan till oss också. Tänk så bra det går för oss i Italien.
Förresten, på hemvägen tog jag hela Spanska trappan upp i ett svep. 136 trappsteg - puls 220. PUST!
Snart, snart sova, om vi inte måste ut och leta en dolce.
Gjorde vi det?
Jo, nu var det så här, vi drevs av ett inre tvång - sötsug eller vad det var.
Ut igen i den italienska natten, nu var det suget efter en Tiramisu som drev oss från nattro och trygghet på rummet. Ingen är klokare än den andra, snarare hetsar vi, så det blev skor och jackor på och ut till Via Veneto.
ROM! Huvudstad! Turistmagnet!!! Vad håller ni på med?
Stängt, STÄNGT,stängt, på väg att stänga, men efter 5 - 6 nobbar kom vi till Acquista Cartas och de hade ett helt skåp fullt med dolce och välkomnade oss in.
Vi tog 3 olika sorter och alla åt av allt.
Sedan hade vi omröstning och det blev 2 -1 till Tiramisu. Choklad med Amaretto fick 1 poäng och citronmaräng ingen, men den var god den också.
Nu är vi hemma på Ludovisi Palace igen och snart ska vi sova, för vi har varit vakna i 21 timmar. God natt Rom!