Leontina

Framme i Hajstorp

Framme! Den här skylten sitter på huset där man bl a fikar, men jag kommer mig aldrig för att fråga vad Ö. står för? En ö är det väl inte, kanske östra? Någon som vet?

 

 

Vi parkerade bland alla de andra motorcyklarna.

 

 

Så tittade vi bort över kanalen, gick över bron och kom över till veteranfordonen.

 

 

Det blev inte många meter förrän kärestan hade siktat något riktigt intressant och då vet jag hur det blir. Ingen ide för mig att stå bredvid, för han hittar alltid minst en likasinnad och sedan talar de med stort T. Jag är glad att han har egna intressen, så trist vi skulle ha det annars. 

 

Som f.d. seglare stod jag och njöt av de två segelbåtarna som hade ankrat på andra sidan. Mindes alla härliga stunder på havet och har helt glömt alla oväder, kyla, regn, blåst rakt framifrån så man bara kunnat kryssa, gnälliga barn och blött, blött, blött. Minnet sorterar gärna och det tycker jag är bra!

 

 

Så log jag lite när jag kom hit

 

 

På övervåningen i magasinet fick de som ville göra sin egen barkbåt, därav skylten.

 

 

Jag tittade lite på de gamla hojarna, helst vill jag ha en likadan moped som jag hade när jag var 15, det fanns några gamla, men ingen sådan.

 

 

Saabar har jag haft, ganska många dessutom, men nästan bara tvåtaktare. Här stod jag en stund och "nostade" lite  (egen böjning av ordet nostalgi).

 

 

Sedan fick jag ögonen på alla fina kylarprydnader (som kanske har ett eget namn?) och det tyckte jag var intressant

 

 

Efter det var jag nöjd och gick mot Hantverksmagasinet. 

 

Mötte polisen, men det var det ju inte!

 

 

Skylten talar för sig själv

 

 

Jag lägger in bilderna utan kommentarer. Titta och njut! Googla om du är mer intresserad.

 

 

Övervåningen hade en utställning hur man levde förr och visade några olika, uppbyggda miljöer.

 

I Snickerboa slöjdar ett par barn, kanske det ska bli barkbåtar?

 

 

En gammal kälke

 

 

De visade också hur man tvättade förr i tiden.

 

 

Sedan tvärstannade jag, för där hamnade jag i samspråk med 2 herrar. Farbröder skulle jag sånär vilja säga,för så gammal är jag inte som de var och de hade aldrig sett något likande som det här

 

 

"Men, det är ju en mangel," sa jag och kände mig som jag var minst 100 år.

 

Jag minns mycket väl hur jag var med mor och mormor när de tvättade lakan o dyl i en stor tvättstuga nere på samhället och där manglade de med en sådan här.

Jag minns också att jag förmanades att inte ha fingrarna emellan, för då skulle de krossas och jag skulle aldrig kunna använda dem mer och jag som spelade piano - HU! Det var med skräckslagen förtjusning jag deltog i manglingen.

 

Sedan insåg jag, att dessa "farbröder" nog aldrig hade deltagit i hemmets tvättning och mangling när det pågick utanför hemmets dörrar och då blev jag genast min vanliga ålder igen.

 

Avslutningsvis kan du repetera vilka det är som har långa och vilka som har korta strån av våra 4 sädesslag.

 

 

De flesta blandar ihop råg och korn och en del känner inte ens igen havre, trots att det är det enda som har vippor.

Vilka härliga bilder "från förr".

Sv. jag får också upp en Verifieringsruta när jag loggar in på min blogg men det är inte inloggningen till min blogg... vet ej vad som är felet. Jag klickar bara bort den så funkar det som vanligt.

Kul att du fortfarande vill följa mej! Ibland så blir det långt mellan gångerna men man hittar alltid tillbaka.

Kram

Kul nostalgibilder! Mangel hade jag nog inte känt igen, just en sån har jag aldrig sett. Sädesslagen hade jag däremot fixat, fast det är väl en kunskap på utdöende. När skulle barn som växer upp idag se alldeles vanliga sädesfält och lära sig gången i växtodling?