Lite mer från Vinterspår
Vi for ju till ett ställe till kom jag på när jag tittade på alla bilder. Det var en gårdsbutik i Balsta - en by som låg en bra bit utanför Fellingsbro.
Hade inte kärestan varit med hade jag aldrig hittat hem, dit var inga problem, för det var skyltat med "Vinterspår", men han ville ta en annan väg hem och då bytte vi helt sonika chaufför. Han fick köra, annars hade jag irrat runt där än.
Gårdsbutiken låg uppe på en liten höjd, det gick får utanför och det passade ju bra, eftersom det var just ullprodukterna och fårskinn som lockade dit mig.
Det var två rum, jag gick längst in, där fanns fårskinnen och de var underbart mjuka, men tyvärr vita. Jag, eller egentligen söta dottern, är på jakt efter ett grått, med ganska stora lockar och här fanns ett exakt likadant, fast vitt.
Alldeles bredvid fanns fina mörkgrå och bruna, men det var färgade skinn och det vill hon inte ha, de är inte tvättbara och med både djur och bebis i familjen bör de vara det.
Vi återgick till de vita och det blev ett ihärdigt sms:ande och jag fick fota av och skicka för att hon skulle få se.
Medan hon funderade tittade jag runt i butiken. Där fanns mycket fina saker, härliga ullstrumpor och på översta hyllan såg jag något bekant! Det var AnnBritt Schmützers keramik från Hemjord i Kristinehamn, tidigare i Nora. Det får lov att bli en tur dit med barn och barnbarn till våren, det vill jag verkligen!
Åter till gårdsbutiken.
Det fanns också mycket vackra stickade kläder.....
.......och fårtarmar, som jag kallar de långa, ulliga halsvärmarna. Hur skrivar man boa i plural? Boor? Boaor? Någon som har en aning, jag vill gärna veta!
Det var nästan så jag ville ha en till, men så talade jag förnuftigt med mig själv (tyvärr). Vad ska jag ha två till? Jag kan ju bara använda en i taget och då räcker det med den jag har.
Pallarna som stod vid spinnrocken var klädda med ett bekant tyg. En gång i min ungdom köpte jag likadant för att sy mig en kjol, men min kära moder FÖRBJÖD mig att gå klädd i ett madrassvar. Av någon outgrundlig anledning lydde jag, men det var väl så på den tiden att man gjorde som ens föräldar sa. Idag kan jag ångra det, det hade varit häftigt!
I rummet utanför såldes andra saker - ätbara, bl a fantastiskt god honung - citron och mynta (äkta vara, inga essenser), ekologiska kryddor, mjöl, ägg mm mm.
Burkarna på översta hyllan fick bli avslutningen på ett besök i en härlig butik, där jag tyvärr inte köpte något alls, men nu vet jag hur jag hittar till Balsta, om jag, eller kära dottern, skulle ångra oss.
När jag kom ut ville kärestan visa mig några spår han hade sett. Det ska jag visa här imorgon!
Kommentarer
Postat av: Mia
Du hittar alltid till små mysiga butiker. Att jag inte finner sådana, mer än i undantagsfall, beror väl på att jag inte har tillräckligt intresse.
Trackback
