Bergslagsleden
Jag har aldrig varit någon vandrare. Jag är väldigt bra på att gå och jag kan gå nästan hur långt och hur länge som helst, men vandra.......??? Jag vet inte riktigt.
Jag och barnens far har testat. Vi var till fjälls uppe i Hemavan en gång i september, medförande första barnet, 7 månader gammal, i en modern kont på ryggen. Vi hade hyrt en fjällstuga av en kompis och gjorde en del dagsturer till fots. Det var inte fel, men det blev ingen passion. Vi hade förstås en segelbåt som lockade mer, det kan vara en anledning till att vi aldrig blev några fjällvandrare.
Så stötte jag på den här kartan uppe i Kilsbergen och något durrade till i skallen på mig.
Jag fick någon konstig idé om att det kanske skulle vara roligt att testa. Åtminstone en liten bit och kärestan skulle säkert inte säga nej.
Tänk att göra ett blogginlägg från en plats som heter något så vackert som Stjärnfors! Sedan kanske det är ett sumpigt kärr, men det vet jag ju inte om jag inte går dit.
Å andra sidan kanske det innebär att jag måste tälta........... och då spricker det!
Det är nog ingen idé att du väntar på ett inlägg från Leontina på Bergslagsleden. Jag har nämligen tältat färdigt, så det kanske är lika bra att fortsätta drömma?
Kommentarer
Postat av: Inger Johansson
Men Du, det finns vindskydd man kan sova i!
Jag gick för många år sedan en etapp i söder någonstans, härligt var det!
Kram Inger
Postat av: Inga M
Ha ha... gillar du verkligen inte tält numera?
Trackback
