Lissabon dag 3
Dagen började med ont i magen för min del. Inte direkt Montezuma, inte ens en avlägsen släkting, men ont ändå och inget som gav aptit, trots att jag inte mådde illa. Det var nog de där torra kastanjerna, eller snarare den som var alldeles svampig, som jag tuggade i mig som den allra sista - för inte kan det vara det vi drack?
Det blev tvagning och sedvanlig morgonletning efter allt vi lagt på säkra ställen dagen innan och på och av med dagens outfit och:
"Hur varmt?"
"Soligt"?
"Risk för regn"?
Till slut var vi ändå redo för avgång och gick mot Alfama och tog ett frukostställe efter vägen. För min del blev det en kopp te, här ska inte väckas några inre demoner i onödan.
Vi såg 28:an passera och den var lika full som den förmodligen alltid är.
En väldigt grön balkong högt ovanför oss. Det gäller att titta åt alla håll om man ska få se allt, även uppåt!
Portugals variant av Herr Gårman. Inte helt olik vår.
Vi med flera, var in en runda i Sè-katedralen och jag konstaterade, att vi skulle ha tagit Lissabon före Rom. Nog är det vackert, men efter Rom känns det mer som: "Jaha, den var ju fin".
Alfama var häftigt med smala gator och ännu smalare gränder. I turistguiden varnades det för att man skulle kunna förirra sig och ha svårt att hitta ut, men vi gick längs en gata och gjorde lite avstickare åt olika håll, det var ju ändå mitt på dagen. Det fanns många butiker med samma sortiment för det dagliga livet. Grönsaker och frukt i lådor utanför och resten - så gott som allt - längre in.
En demolerad julpappersrulle kändes som ett helgerån för en sådan julfantast som jag är.
Utanför katedralen växte citrusträd, massor med frukt, men alldeles gröna.
Det fanns träd med både blommor och frukt
- och andra med enbart frukt. I affärerna fanns mogna frukter och vi funderade lite över om de växt någon annanstans, eller om citrus blommar och mognar lite som de "har lust till? "
I nästa träd hade någon uteliggare stuvat upp sina ägodelar för dagsförvaring.
Katedralen omgärdades av en hög och ointaglig mur.
Vi gick allt längre in i Alfama och det var verkligen en upplevlese. Gick förbi en bil där ägaren förmodligen aldrig skulle nöja sig med en simpel och ensam Wunderbaum.
Nu får du följa med in bland smågatorna och gränderna och bilda dig en liten uppfattning om denna intressanta stadsdel.
Här och där kom vi ut på en gata som var det lite modernare och där var detta museum, som vi inte besökte.
Strax efter kom detta.
Tänk att ha så fin mosaik på varje trappsteg.
Shoppingen som damerna sett fram emot har varit klen hittills, men jag har slagit till på lite svart-vita vykort. Jag är väldigt svag för sådana.
När vi var mätta på Alfama drog vi oss ner mot vattnet och kom fram till ett litet torg
Där var en hel hoper människor på varsin Sedgeway och ett enmansloppis.
En äldre kvinna satt vid ett campingbord och hade plockat upp en massa smycken till försäljning - mest halsband. Fast på ena sidan av bordet stod en liten trädocka i Sverigedräkt. A pekade på den och jag tänkte ta ett kort, men då BRANN kvinnan av till 100%. Gapade och skrek att jag kunde köpa den för 2 euro och sedan fortsatte hon häva ur sig något - förmodligen fult - på portugisiska. Vi gick, men hörde hennes gapande efter oss väldigt länge. Den damen säger man tydligen inte emot.
Alfama begrep vi oss inte riktigt på, någon stadskarta tror jag är svårt att följa, för plötsligt befann vi oss bland små gränder igen.
Mina kära damer började söka sig mot ljuset.
-medan jag fortfarande hade lite intressanta motiv att fotografera.
Nu sitter vi och gassar i solen på en uteservering. Sedgewaygänget som vi såg på "Gaptorget" har kommit hit. De är duktiga, medelåldern är inte så låg, underlaget inte heller det optimala, men de klarar det bra.
Vi tittar på en stor båt, som plötsligt kommer glidande på andra sidan gatan.
Riktigt STOR är ingen överdrift!!!
Jag har druckit en coca cola och ätit en friterad ris/fiskhistoria som vi inte beställde, men fick betala för. Det gick bara bra, så nu är jag på rätt spår igen. Vi har även krånglat oss ur våra leggings och det var skönt, för här är det varmt!
En äldre dam passerade, hon hade en kepa med propeller, det var lite oväntat - propellern alltså!
Restaurangen hade en annorlunda toalett, hur ofta har man bidé på toan på en restaurang?
Vi satt mitt emot ett annorlunda hus. Vi kom inte riktigt underfund med om det var en konsthall eller vad det hade för funktion.
Medan vi njöt av solen, blev vi uppvaktade av några duvor som hoppades att vi skulle spilla. De var ganska vana vid människor och C testade hur pass orädda de var.
Var denna risfiskkomposition tillräckligt frestande för att duvan skulle gå fram till hennes fot?
Jodå, det såg alldeles för gott ut för att låta bli.
Tack och "kvack" och adjö!
Fortsättning följer, men kanske inte i helgen, då vi väntar främmande, men jag lovar - fortsättning följer!!!!!!!
Kommentarer
Postat av: Ingrid
Så charmigt det ser ut i de där små trånga gränderna i Alfama, men det kanske inte är så charmigt att bo där.
Jag ser hur som helst fram mot fortsättningen.
Kram, Ingrid
Trackback
