Hjo
Idag - lördag - var det dags igen!
Min käre särbo hade återigen hittat en klocka på Blocket, som han så gärna ville ha. Den fanns i Hjo och dit åker jag mer än gärna. Denna lilla fina trästad kan man bara älska, i alla fall är det så för mig.
Lika bra jag visar en bild på klockan direkt, för när jag väl fick se den kände jag ett habegär som inte har ett dugg med mig att göra. Jodå, jag vill ha ganska mycket, men klockor vill jag INTE ha. Jag undviker dem så mycket jag bara kan. I skolan är jag tvungen att inordna mig, men armbandsuret åker av så fort jag stiger innanför dörren hemma. Denna klocka kände jag dock att jag vill ha.
Jag får väl fria nästa skottår så jag kan bli delägare. Det är förmodligen enda möjligheten att komma över den.
Visst är den fin?
SMHI hade lovat 9 grader varmt och SOL! Den lyste med sin frånvaro om jag nu ska vara lite vitsig. Varmt var det på termometern, men fy Farao vad det blåste. Vi stannande och tog en titt på Vättern sen vi passerat Askersund och nog var det vackert, men ack så in i Nordens kallt.
Det är jag! Väl inpackad
På denna karga, frusna bergknalle som jag hoppade omkring på iförd min stora, varma jacka fanns det uppenbarligen lite näring i skrevorna. Där växte smultronblad, jag trodde knappt mina ögon, men nog är det smultron?
Väl framme i Hjo parkerade vi på ett av torgen. Det pågick torghandel, men det var bara en enda tapper säljare där. Jag tyckte faktiskt synd om honom, för han var tämligen ensam.
De människor som var ute, var mest inne, för det var fullt både på cafeét precis vid torget och inne på den underbara lilla handelsboden Njuta. http://www.njuta.info/
Dit ska jag återvända det är ett som är säkert. Nu tillbringade jag minst en halvtimme därinne och handlade en hel kasse full med "finheter" både till mig och andra! (Ssssssscchhh - snart jul). Det var proppfullt med folk och särbon, som inte är lika passionerat förtjust som jag i handelsbodar, var tvungen att gå ut och lufta sig i blåsten!
Efter ett par mycket goda mackor på cafeét vid torget åkte vi en bit utanför stan, där de bodde som skulle sälja klockan.
De var väldigt trevliga och vi blev kvar bra mycket längre än det tar att köpa en klocka. De var 50-talsfantaster och hade bland mycket annat en helt fantastisk Wurlitzer som fungerade. Det blev en nostalgikick tillbaka till barndomen när min mor under några år hade Lampas Café i Hallsberg och jag fick spela hur mycket jag ville på jukeboxen.
Väggen bakom pryddes av gamla singel och EP-fodral. Det var så himla härligt att sitta där och bara titta på allt!
Hela rummet andades 50-tal och jag började känna mig väldigt ung när jag tittade runt. En del saker hade jag långt bak i minnets arkiv därinne bland möglet i skallen, men det poppade upp ganska lätt. De här fina huvudena som fanns när jag var liten, är bara ett exempel. Tack snälla ni för att vi fick se allt detta härliga och tack lilla klockan som gav upphov till den här dagen i Hjo!
OBS. Jag fick löfte av far i huset att publicera bilderna på min blogg! Om nu någon skulle undra!
Min käre särbo hade återigen hittat en klocka på Blocket, som han så gärna ville ha. Den fanns i Hjo och dit åker jag mer än gärna. Denna lilla fina trästad kan man bara älska, i alla fall är det så för mig.
Lika bra jag visar en bild på klockan direkt, för när jag väl fick se den kände jag ett habegär som inte har ett dugg med mig att göra. Jodå, jag vill ha ganska mycket, men klockor vill jag INTE ha. Jag undviker dem så mycket jag bara kan. I skolan är jag tvungen att inordna mig, men armbandsuret åker av så fort jag stiger innanför dörren hemma. Denna klocka kände jag dock att jag vill ha.
Jag får väl fria nästa skottår så jag kan bli delägare. Det är förmodligen enda möjligheten att komma över den.
Visst är den fin?
SMHI hade lovat 9 grader varmt och SOL! Den lyste med sin frånvaro om jag nu ska vara lite vitsig. Varmt var det på termometern, men fy Farao vad det blåste. Vi stannande och tog en titt på Vättern sen vi passerat Askersund och nog var det vackert, men ack så in i Nordens kallt.
Det är jag! Väl inpackadPå denna karga, frusna bergknalle som jag hoppade omkring på iförd min stora, varma jacka fanns det uppenbarligen lite näring i skrevorna. Där växte smultronblad, jag trodde knappt mina ögon, men nog är det smultron?
Väl framme i Hjo parkerade vi på ett av torgen. Det pågick torghandel, men det var bara en enda tapper säljare där. Jag tyckte faktiskt synd om honom, för han var tämligen ensam.
De människor som var ute, var mest inne, för det var fullt både på cafeét precis vid torget och inne på den underbara lilla handelsboden Njuta. http://www.njuta.info/
Dit ska jag återvända det är ett som är säkert. Nu tillbringade jag minst en halvtimme därinne och handlade en hel kasse full med "finheter" både till mig och andra! (Ssssssscchhh - snart jul). Det var proppfullt med folk och särbon, som inte är lika passionerat förtjust som jag i handelsbodar, var tvungen att gå ut och lufta sig i blåsten!
Efter ett par mycket goda mackor på cafeét vid torget åkte vi en bit utanför stan, där de bodde som skulle sälja klockan.
De var väldigt trevliga och vi blev kvar bra mycket längre än det tar att köpa en klocka. De var 50-talsfantaster och hade bland mycket annat en helt fantastisk Wurlitzer som fungerade. Det blev en nostalgikick tillbaka till barndomen när min mor under några år hade Lampas Café i Hallsberg och jag fick spela hur mycket jag ville på jukeboxen.
Väggen bakom pryddes av gamla singel och EP-fodral. Det var så himla härligt att sitta där och bara titta på allt!
Hela rummet andades 50-tal och jag började känna mig väldigt ung när jag tittade runt. En del saker hade jag långt bak i minnets arkiv därinne bland möglet i skallen, men det poppade upp ganska lätt. De här fina huvudena som fanns när jag var liten, är bara ett exempel. Tack snälla ni för att vi fick se allt detta härliga och tack lilla klockan som gav upphov till den här dagen i Hjo!
OBS. Jag fick löfte av far i huset att publicera bilderna på min blogg! Om nu någon skulle undra!
Kommentarer
Postat av: Inga M
Jag blir inte klok på om Ni köpte klockan eller inte?
Tack snälla Suss för att vi läsare fick åka med på en tripp till Hjo. Och att jag fick se Vätterns kalla bölja. För det syns verkligen på bilden är det är svinkallt. Skam till säganes har jag nog aldrig varit i Hjo. Men jag ska väl leva några år till så det finns chanser än.
Postat av: Suss
Inga, det är klart han köpte klockan. Den hänger här på min hallvägg tillfälligtvis. Den passar perfekt till mitt linneskåp, inköpt på bondauktion i Smålande på 70-talet för 36 kronor. Idag ska den dock fraktas hem till kärestan. Sen får vi se vad som händer i framtiden.
Trackback
