Leontina

Åsa på mitt jobb har varit på tårtdekorationskurs. Först nu förstår jag att man inte måste vara proffs för att åstadkomma sagolika skapelser. Det var hennes första försök och jag måste säga att jag är imponerad över resultatet.

Hon var någonstans i Värmland i helgen, kanske Kristinehamn, och förkovrade sig estetiskt. Jag som kom sist tillbaka till jobbet fick bara se en fjärdedel av vad hon åstadkommit. Å andra sidan var det ingen där som fick se hela skapelsen, för hon bjöd så klart sin familj först.

Så här såg biten ut som jag fick ta av. Nästan overklig!




Inuit var en riktigt smarrig chokladkaka som hade någon god klet under det blåa skalet med sina dekorationer. Jag tog hälften av den på bilden, men kunde inte med att ta den delen med den ljuvliga lilla blomman.

MMMMMMMMM, vad gott det var, just nu har jag nästan paltkoma efter att ha slukat biten. Det var för övrigt inga som helst problem, äta slisk det kan jag!

Dekorationslagret görs av någon slags sockerpasta, kan jämföras med marsipan fast utan mandel enligt uppgifter från den nybakade tårtdekoratören. HÖHÖHÖ! Obs vitsen!!!!! (Heter det förresten dekoratris när det är en kvinna?)

Hon som höll kursen heter Gunilla Wall och hon däremot är proffs. Om man går in på hemsidan och klickar på "kurser", kan man se Åsas gäng sitta där och kavla massa och göra små blommor som får torka på äggkartonger.
Det ser jättehäftigt ut, men för min del tror jag att jag skulle välja att lära mig att slå in vackrare paket än jag gör idag, för jag är bara en glad amatör på det området!

När jag googlade på tårtdekoration kom jag till en annan hemsida, på den kursen får de dekorera en s.k. dummie, dvs en frigolittårta.

Varför det?

Väldigt onödigt tycker jag, som den sockerbagare jag är! Tänk att komma hem till familjen/barnen och visa upp en "leksakstårta."

Tack Åsa, jag mår som en prinsess(tårt)a!