Leontina

På tur med kära dotter och Otto

När vi var på Rudskogadagen träffade jag på vännerna från Hemjord, som jag redan bloggat om. Jag berättade det för kära dottern och vi bestämde att vi skulle åka till Kristinehamn så fort vi hade möjlighet. Det fick vi för ett tag sedan och jag har inte hunnit blogga om det än. NU kommer det!

 

Vi for dit på dagen som utlovats bli årets varmaste dag - typiskt oss, att inte kolla upp en sån sak i förväg. Vi parkerade och gick ut på stan. Det är alltid roligt att komma till ett nytt ställe och första stopp blev en leksaksaffär. Det tyckte Otto var väldigt intressant.

 

 

Vi bara ögonshoppade och Otto som suttit i bilen ganska länge, ville gärna gå själv och det fick han väl.

 

 

Vi bestämde oss för att äta lunch, innan vi gick till Hemjord. Har man småbarn med sig, är det viktigt med mattiderna - det tycker i alla fall vi!

 

Jag tror den utmärkta restaurangen hette Mastmagasinet och den låg bredvid vattnet.

 

 

Där serverades buffé, man kunde äta ugnsstekt falukorv, eller stekt fisk. Det var gott om tillbehör och Otto fick äta med oss, utan kostnad. Sådant gillar jag, för de flesta småbarn äter inte särskilt mycket. Det gällde dock inte vårt lilla resesällskap Han åt av hjärtans lust.

 

"Kan själv!"

 

 

"Och det är jag glad för!"

 

 

Vi satte oss ute, trots solgasset och det var tur, för när man kan själv, hamnar en del utanför både munnen och bordet.

 

Majs i en liten skål går också bra att äta själv!

 

 

Mätta och belåtna letade vi oss till Hemjord nere vid ån, målet för vår resa. (Ån? Är det en å?)

 

 

Utanför står 2 stora askar - Ask och Embla. Pampiga och säkert mycket gamla träd.

 

 

Så roligt det var att komma in och se allt nytt som Ann-Britt skapat. Hennes kreativitet är otrolig.

 

(Tänker att du Inga, kanske skulle gilla den här lampan?)

 

 

 

Detta schackspel blev jag mäkta imponerad av! Hur häftigt som helst och finns bara i 1 exemplar.

 

 

Björn hade en rad intressanta kaffesorter att välja på och han är mycket kunnig och berättar ingående om de olika bönorna, ursprung, rostning osv osv. Jag lyssnar och sedan köper jag det han rekommenderar. Hittills har jag aldrig blivit besviken. (Det köpte vi, 3 olika sorter)

 

 

Foppa flyttade med när de lämnade Nora och han är lika mycket affärskatt här som där. Han lyfte lite på ögonlocken och kikade på mig när jag "pratade" med honom. Klia fick jag gärna göra, men reste sig, gjorde han absolut inte.

 

 

Hårda, gammeldags karameller ingick i sortimentet, i samma glasburkar som när jag var barn.

 

 

I ett hörn, i ensamt majestät - karamellernas KARAMELL!!!!!! (Det köpte vi)

 

 

Det fanns också ett skåp med olika bakverk, bl a laktritsmaränger (det köpte vi), som jag naturligtvis var tvungen att köpa. Jag köpte 6 stycken och när jag kom hem åt jag upp allihopa själv!!!!!! Det gick inte att sluta och som tur var, var jag ensam hemma just då. GODA!

 

 

Nytt för oss var att man kunde fika i ena halvan av rummet och den mest fantastiska glass vi ätit var given, istället för en kaka. Den är också egentillverkad, men inte i krukmakeriet, utan i ändamålsenliga lokaler. Vi pratar om denna glass nästan varje gång ordet glass nämns.

 

 

Nu ska jag lägga ut en bild på min kära dotter, det vet hon inte om. Precis innan vi skulle gå frågade jag om hon inte ville ha något. "Du kan få av mig," sa jag. "Nej, hon behövde inget", sa hon medan hon gick omkring med Otto på armen. Just då, fick hon syn på burkar med chai och det tillhör hennes favoriter.

 

 

Här talar Björn om att det finns 3 olika sorter och sedan priset.......! Jaja, det är redan glömt, men jag är glad att hon hittade något som var till henne själv, även om jag har glömt vilken sort hon valde.

 

"Nu far vi mamma", säger Otto och en liten bit kom vi, sedan hamnade vi det värsta åsk- och regnoväder vi varit med om. Man såg inte ens 1 meter framför sig och vi var tvungna att åka in på en sidoväg och stanna där tills det klingat av. Ingen av oss har sett sådana kraftiga blixtar heller tidigare och gator och vägar såg ut som floder.

 

 

Skönt för trädgårdarna där hemma tyckte vi, men när vi kom till Karlskoga, var det kruttorrt på vägen. Inte en droppe hade det kommit i Närke. Det var i alla fall en underbar dag för mödrar och barn och jag gör gärna om det!

 

Jo, jag köpte också en "Pippi på pinne". Här är en bild från Rudskoga, det blev den i mitten! Pinnarna de sitter på, är återbruk från askarna utanför. Det låg ganska många på backen när vi gick förbi också.

 

 

Så trevliga utflyktsmål ni alltid hittar! Det här stället med alla sina nostalgigrejer, alla godsaker (några brända mandlar hade jag inte tackat nej till) och den fina keramiken verkar vara hur mysigt som helst. Och så är det ju lilla Otto förstås, hjärtekniparen!
Kram, Ingrid

Du kunde väl ha skrivit att jag är gravid så inte folk tror jag spårat ur helt och blivit skitfet🙀.

Det är alltid lika kul att följa med dig på utflykt, så många fina bilder nära på olika föremål. Nja, lampan är nog inte min smak riktigt. jag är ju väldigt förtjust i de här omöjliga pråliga jugendsakerna, vansinnigt kitschiga grejerna. Men jag har ingen plats att ha dem så jag kan aldrig köpa, bara kolla.