London dag 5 - 26 juni - del 2

Torsdag 26 juni  

 Dag 5 - del 2
 
 
När vi pratar om Harrods, är det ungefär som en chokladdröm där i fjärran. Vi börjar ALLTID på choklad, te- och kaffeavdelningen. Praliner är ett måste när man är här. 
 
Vi blev insläppta av dörrvakten som de fina damer vi är, och han undrade vart vi ville gå.
"Till choklad - och kortavdelningen", svarade jag. Han skrattade och visade vägen (som om vi inte hittade själva, men det låtsades vi inte om). Vi bestämde också att vi inte skulle lämna det rummet om vi kom ifrån varandra och bestämde till och med vid vilken disk vi skulle gå för att invänta den andra.
 
TUR det, skulle det visa sig lite senare.
 
 
Det var inte bara vi som var där, söstra kollar att hon har plånboken redo, för nu gav vi oss hän! Dessutom skulle A äntligen få gå på kortavdelningen och titta på vanliga kort efter chokladen. Det har alltid varit enbart julkort där tidigare, eftersom vi nästan alltid åkt hit till julmässan.
 
 
Vi frossade på som om det var sista chansen och vid en av diskarna upplyste mig "min söte" gosse att det var billigare att betala i kronor när man betalade med kort. Detta måste jag kolla upp när jag kommer hem.
 
 
Vi gick runt därinne och handlade lite var för sig och jag var tvungen att smaka på en gång. 3 praliner på mindre än 2 minuter - jag kan jag! När praliner började finnas här hemma sa en gång en försäljare till mig, att det var så bra med dessa, för de var så mäktiga att det räckte med en........... och mer än 2 var omöjligt att klara, för redan vi 2 började man nästan må illa.
 
Detta har jag dock aldrig känt av, jag behöver bara vila smaklökarna 30 sekunder, så är jag på banan igen.
 
Vi kom samtidigt till den disk vi bestämt och nu var det dags för korten, så vi gick iväg.
 
Det fanns lite intressant att titta på längs vägen mot bok- och kortavdelningen på andra våningen.
 
 
Jag var tvungen att provsitta och A fotograferade
 
 
Det var fruktansvärt obekvämt och inte gick det att sitta stilla heller, jag höll på att halka av.
 
 
Vi skrattade lite åt den här väskan, ska den kammas? Sedan förundrades vi över byxorna nedan
 
 
Efter att ha fotat ponchon, vänder jag mig om för att tala om för A, hur ful jag tyckte den var.
 
POOF!
 
Hon var borta! Det gick lika fort som när Bart i "Lödder" en gång i tiden knäppte med fingrarna och blev osynlig. Jag kände mig som jag skulle dö, vart hade hon tagit vägen och vad skulle jag ta mig till????
 
A vägrar nämligen att använda mobiltelefonen, så den låg i tryggt förvar i vår safteybox på hotellet. Jag hann ringa hem till henne i tankarna många gånger och berätta att hon kommit bort på Harrods, medan jag snabbt som vinden ilade tillbaka samma väg som vi kommit.
 
Ingen A! Upp igen och iväg till kortavdelningen.
 
 
Ingen A!
 
Till damrummet!
 
Ingen A!
 
Jag var helt blockerad, sedan klack det till i mig - chokladavdelningen. Tänk om hon gått tillbaka dit och jag ilade ner med vindens hastighet och där står hon vi den disk vi hade bestämt om vi hade kommit ifrån varandra därinne. Hon ser helt lugn ut och säger: "Var har du varit?" (Fast ingen av oss var lugna, tvärtom!)
 
Pust! Tack och lov! Skönt! 
 
Nu tog vi oss tillbaka till bok- och kortavdelningen, tätt intill varandra och där gick vi i lugn och ro med inte alltför långt avstånd emellan oss. 
Sedan tog vi köksavdelningen, jag skulle köpa den där grjejen till tekannan
 
 
NÄÄÄÄ, något sådant hade de inte haft sedan urminnes tider. Fanns det verkligen de som fortfarande använde dem? Gå till teavdelningen, sa de. Där hade jag dock redan frågat och de skickade mig dit vi var nu.
 
Det fick vara, vi köpte fina formar till småkakor istället, när nu de är så tråkiga här hemma.
 
Kollade in lite vad för nytt som fanns för våra fyrbenta vänner också
 
 
Fast det här sista är bara till prydnad, men snart kanske det blir verklighet!
 
Butiken "Damhatten" i Hallsberg återkom i våra tankar när vi kommit ut och passerade detta skyltfönster.
 
 
Matdags och ikväll skulle vi än en gång äta på vår utmärkta pub, nära hotellet.
 
Men vad skulle vi välja så här sista kvällen?
 
 
Till slut slog A till på Fish&Chips, för ingenstans är det så gott som i England, hävdar hon. Jag har ingen aning, jag tål ju inte friterat så bra, så jag kan inte svara.
 
Jag valde också länge och det blev en hamburgare med bacon och ost
 
 
En öl till mig och en cider till söstra
 
 
Det smakade mycket bra efter all choklad och stress när vi var isär, trötta var vi och packa skulle vi, så efter att vi pratat lite med våra bordsgrannar gick vi hemåt.
 
Det gick oerhört fort för A att packa och jag fattade inte hur snabb hon var, men då lyfte hon på locket på sin väska och bara SKRATTADE!
 
 
Tja, det är inget att säga om detta, det fungerade alldeles utmärkt, men min far hade inte tyckt om det, han packade så varenda cm var utnyttjad. Fort gick det också. (Fast, jag kan avslöja, att hon packade om, för det var lite mera som skulle ner i den väskan).
 
Slutet gott, allting gott denna dramatiska dag och vi somnade skönt på våra platta kuddar, under varsitt täcke. Imorgon hemresa!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0