Leontina

Gammalt

Vi var till en helt underbar handelsträdgård här i närheten som heter Lovisebergs Handelsträdgård. Jag skulle ha en röd löjtnantshjärta, men det fanns inte, däremot en hel massa andra vackra och underbara blommor och jag var så hänförd att jag inte tog en enda bild. 

Vi for mot hemmet med bilen full med blommor och kom in på en liten grusväg med gamla anor skulle jag tro. Kärestan körde, men ändå var det han som sa: "Titta, laxstjärtsfogar".

 

Det var när vi passerade två gamla, timrade lador han sa så. Jag blev eld och lågor, för jag gillar riktigt gammalt hantverk och ville genast ut och fotografera, för nu kom jag faktiskt ihåg kameran.

Det hängde 2 långa stegar längs väggen och jag tror att de också var gamla. 

 

 

Laxstjärtar, sa han! Visst såg det ut som det och det lär heta så också.

 

 

"Men titta på grunden då", sa jag. Det var ett fint lagt pusselverk och har säkert hållit länge. Sedan såg jag de infogade ändarna i bjälklaget, som väl bildade någon form av avbalkning därinne.

 

 

Mellan de båda husen var också en stenmur av lite annan karaktär, men den fyllde nog sin funktion ändå.

 

 

Och vad var det som hängde på väggen? Någon slags släde?

 

 

I den här änden av ladan var fogarna i hörnet av en helt annan karaktär.

 

 

Så kom nästa lada och nu var han lite less på mitt flängande längs husen, så jag tog en snabb bild och konstaterade att det nog var en lagårdsdel längst bort.

 

 

De här husen kändes som riktigt gamla och jag tycker det är en intressant ny hembygd vi har hamnat i. Trakten är rik på stora ekar och det lär ha varit här man avverkade för de stora skeppbyggena för längesedan.

 

Det låg en på ängen alldeles efter ladorna och nu måste jag ut och fota igen. Den hade nog legat där ett tag och i längst ner vid roten var den rejält kraftig. Jag kunde tyvärr inte ställa dit något för att visa - elstängslet inbjöd inte till det.

 

 

Jag tog däremot en bild från markläge och fick med grenarna, som spretade spöklikt mot himlen.

 

 

Sedan for vi hemåt, men strax efter var det fullt med träd med vita blommor och kärestan undrade vad det var. Jag hoppade ut igen och efter en stunds funderande och tittande på flera stycken, bestämde jag mig för att det var hagtorn. Efter det blev det inga mer stopp utan vi kom hem och kunde börja placera nyförvärven.

 

 

Vi hade hagtorn där jag växte upp, men rätta mig gärna om jag har fel, för jag är inte hundra säker. 

Gamla hus är riktiga mästerverk... Husgrunden är underbar... Trä är väldigt vackert, ibland upptäcker jag det först på fotot HUR vackert det är!!! Häftigt fina bilder.. ;-)

Visst är de där gamla husen vackra och vilka fina metoder de använde i stället för spik och skruv. Laxstjärtar är ju alldeles utmärkt vid husbygge och annat som ska sammanfogas.
Jag tror som du, det är nog hagtorn. Här blommar i alla fall rosenhagtornet för fullt och vi har flera imponerande vackra sådana här i området.
Ha det gott!
Kram, Ingrid

Gamla hus är kul att kolla på. Jag kan inte heller låta bli. Såna där liggande gamla träd kommer jag ihåg som roliga lekplatser när jag var liten! Men inte helt ofarliga förstås, skulle nog inte vara tillåtet idag.