Skrivnöd och saker
Jo, jag gick runt på nedervåningen och tog mig en titt på saker som jag tycker om för tillfället och som hör till mitt hem.
Sen snabbt fram med lilla favoritgrunkan - digitalkameran - och nu, bara en kort stund senare, kan jag skriva av mig.
När min barndomsvän I övertalade och övertygade mig om att jag borde ha en blogg, glömde hon att tala om att det är beroendeframkallande. Jag är fast!
Än så länge kan jag skylla på att jag skriver för barnen där nere i Sydney, men när de kommer hem i februari? Ska jag lägga ner det här då? Jag har väldigt svårt för att tänka mig att jag klarar av det. Det känns nästan som ett missbruk, fast positivt. Jag kan skriva för hennes skull, vi har ju känt varandra sen vi var 12 år och hon är ändå ganska långt bort - kan det vara drygt 20 mil......?????
Hur som helst, här kommer lite favosaker!
EMMAN
Jag ropade in henne på en auktion i Hallsberg 2001, för 400 kronor. Jag var helt övertygad om att jag skulle låta klä om henne, trots att hon är felfri, men vad skulle jag ha en röd sammetsemma till? Modern tyckte kort sagt följande: "Tok flicka, den är väl fin som den är, prata inte strunt"! Så då blev den kvar som den var när den kom i min ägo och jag är mycket nöjd med den.
Nu har jag fått en antimakassar på den också. För den vetgirige som inte vet, kan jag tala om att det är den vita duken som ligger på ryggstödet.
Namnet har uppstått ur hårprodukten makassarolja och när herrarna förr i tiden - långt för John Travoltas briljantinohår - smorde in sig för att behaga damerna de skulle uppvakta, smorde de även in stolsryggarna hemma hos sagda damer. För att då skydda de tygklädda möblerna tillverkades antimakassar (jag utgår från att det var kvinnorna som stod för det), som lades på stolarna.
Första och största varumärket var Rowland's Macassar Oil, som började säljas redan 1793 och piratkopierades tills det drabbades av det som kallas varumärkesdegenaration - alla håroljor kallades makassarolja.
Jag känner inga herrar med oljat hår, men man vet aldrig och i så fall är Emman laddad.
TEBURKEN
En helt underbar födelsedagspresent för några år sen, från mina älskade barn med sina respektive. Beatles! Mina stora idoler sen tonåren, här ser man George och John, Paul och Ringo är förstås på baksidan.
När jag fick den var den full av mitt favoritte som jag kan dricka alla tider på dygnet utom till frukost - Earl Grey de Luxe. Det förvaras inget annat te i den än just den sorten.
Jag fick en Beatleskortlek också, den får man inte spela med, bara titta på!
För att fortsätta med gifter, dags för
KAFFE
Här kommer många associationer på en gång.
Min kära svärmor kokar kaffe när man kommer på besök. Jag som varit en inbiten tedrickare i nästan alla år har alltid fått te. Så en gång för något år sen, när vi kom till sommarstugan hade hon ingen tepåse där och jag var också oladdad. Jag brukar alltid ha en Earl Grey i bakfickan, man vet aldrig när man blir attackerad av Lipton Gul. Men, nääää, där fanns inget te, så jag tackade ja till en kopp kokkaffe. VAD GOTT DET VAR! ! ! !
När jag sen pratade med min mor på kvällen berättade jag att jag druckit kaffe - stor nyhet för mig. Då sa hon, att hon trodde nog hon hade en liten kaffepanna någonstans och den kunde jag mer än gärna få om hon hittade den och om jag ville ha den. Nästa gång jag kom till henne hade hon letat fram den och skrubbat den så den blänkte. Jag tackade och tog emot, men trodde nog inte att jag skulle bli så stor kaffemoster. Det är jag inte heller, men det är roligt att kunna bjuda på riktigt kaffe ibland och inte bara pulver - eller luffarkaffe som svärmor säger.
I Nora köper man Nora Lyxkaffe på Krukmakeri Hemjord, en mycket god blandning som de gör själva av diverse hemliga bönor. Bonusbarnen älskar mitt kokkaffe, det är härligt!
Avslutar med en tillfällig gäst, som ändå är en favorit!
AMARYLLIS
Min allra första Amaryllis som snittblomma. Jag fick den i julpresent av min svärmor och jag måste säga att den tilltalar mig tusen gånger mer än de i kruka. Jag hoppas jag får många fler kommande jular. Så otroligt vackert och ingen risk att den välter, krukan går sönder, jorden sprids över det rena golvet och humöret sjunker även det till golvet.
Den här har jag njutit av över en vecka och den kommer att räcka länge än.
Jag byter vatten ofta och nere runt den ihåliga stjälken har jag satt en liten gummisnodd, annars rullar den upp sig. Vet inte hur jag vet det, men tror det stod i den utmärkta tidskriften M-Magasin.
Nu är jag inte ett dugg skrivnödig längre!
Lustigt när Du skriver om vad Din mamma sa om emman; jag kan höra hennes röst exakt och se hennes uttryck i ansiktet framför mig och hennes kroppsspråk! Hon var verkligen en färgstark person och bildad, precis som Din far. Det måste ha varit ett privilegium att växa upp i Din familj. Emman är fin förresten! Där hade Mary rätt!
Det var hos Er jag fick lov att lära mig dricka te, eller vara utan eftermiddagsfika. För det var te som gällde. Och visst var det Earl Grey här också i flera decennier tills jag gick över till varmt vatten.
Till slut: Välkommen in i bloggbrukarnas skara! Visst är det beroendeframkallande. Visst sa jag det den där dagen i Örebro när vi fixade till Din blogg. Fast jag vill inte kalla det för missbruk, det handlar om bruk.....än så länge. Missbruk blir det först när vi försummar våra gubbar och glömmer att äta och sitter där dag efter dag avmagrade och hålögda framför skärmen och hittar på nya pseudonyheter ur våra liv!
Inga, det är härligt när du skriver om hur det var i min familj. Antingen minns jag inte, eller så hade jag ingen aning om vissa saker som t ex det här med tedrickandet. Jag är glad att vi delat så mycket du och jag sen ganska tidiga år.
Emman är fin, jag gillar den!
Jag länkade till den här blogginlägget från min blogg. Till kakan alltså. Hoppas det gick bra. Syns det på besökarstatistiken. Länkar brukar göra det. Det blir fler som kommer in och tittar.
Dina föräldrar betydde mycket för mig Suss. Det är alldeles ärligt. Jag kommer ihåg massor av dem och hur de var och hur de brukade prata. Kanske framför allt att de pratade!
Stackars Er sjuklingar! Synd om Er som inte kom iväg till Norge! Det hade säkert varit fint nu. Här har vi ingen snö men massor av solsken och allt är inbäddat i tjock rimfrost så det är vitt i alla fall. Då spelar det ingen roll att det är snölöst.
