Leontina

Igår var vi ute på motorcykeltur, förmodligen årets sista. Vi äger en halv motorcykel var, som tur är sitter halvorna ihop. Det är en BMW 1100 RT som vi är mycket nöjda med. Jag provkörde den innan vi köpte den, men sen dess har jag bara åkt bakpå. Det har flera orsaker, dels är jag inte van vid den än, dels har jag haft problem med min vänstra axel ett par år och känt att det inte är jag, utan hojen som bestämmer. Nu är jag opererad och till sommaren ska jag nog testa igen och se om jag kan ta över lite av den makten.

Vi åkte iväg med packad fikaväska, solen sken och det var ganska svårt att tänka att det är andra halvan av oktober. Till helgen återgår vi till normaltid och sen är det bara att invänta november som alla människor utom jag tycks avsky.

Hjälmare Docka blev första stopp, där är så otroligt vackert, inte minst nu på hösten.

Hjälmare kanal är en kanal som förbinder Hjälmaren med Arbogaån och sedan vidare med Mälaren. Kanalen byggdes 1623-1639 med syftet att underlätta transporten av gods mellan Bergslagen och Stockholm/Östersjön. Kanalen fick 1819-1829 en delvis ny sträckning. (Detta kopierade jag från Wikipedia, undrar om sånt är tillåtet, måste fråga min instruktör......)

I alla fall, det är Sveriges äldsta byggda vattenväg och där vid Hjälmare Docka, kanalens torrdocka, finns ett kanalmuseum, gästhamn och café. Kanalen går mellan Gravudden i Arbogaån och Notholmen på Hjälmarens norra sida. Om jag minns rätt är det tre slussar just där, totalt 9 i hela kanalen.

Vi satt länge i solen och fikade, sen gick vi runt torrdockan och tittade på vinterupplagda båtar, en del hade nog stått mer än en vinter såg det ut som.
Vi avstod från Hjälmaren runt och åkte vidare norrut på ganska små och mycket trevliga vägar. Jag såg ortsnamn jag aldrig hört förut, trots att jag är född i Närke. Garlinge och Fillinge är ett par exempel.
Vi såg väldigt många rådjur som var "ute på söndagmiddag " och på hemvägen även en älgko med två kalvar. De stod alldeles i utkanten av det samhället vi just passerat, lite mot skogskanten. Först såg vi bara en mörk massa, sen rörde den sig och då var jag tvungen att hoppa av cykeln för att titta lite närmare. De var inte alls långt borta och vi tittade på varandra ett tag innan de lunkade och vi åkte vidare.
Med särskild adress till Inga, vi kom till en kyrkogård där jag hittade en mjölnare....!
Det var en härlig tur och en skön avslutning på motorcykelsäsongen.

Nu törs jag inte försöka lägga in mer bilder just här där jag skrivit, för jag har redan lyckats radera all text en gång. Jag gör ett inlägg till utan text och testar lite bildhantering.