Leontina

Igår var det dags för syjunta. Min kompis Mary och jag satt och spånade för ganska längesen (mer än ett år sen) om att förr hade kvinnorna syjunta. En del har det idag också, men före TV.n och datorns inträde i våra liv var det mycket vanligt förekommande. Vi bestämde oss för att det skulle vara trevligt och att vi fråga en kompis var om vi inte skulle ta upp denna gamla tradition.

Sagt och gjort, jag frågade Eva och Mary frågade Margareta och vips hade vi en liten junta. Det blev en gång hemma hos var och en av oss, ev. två gånger hos någon, sen rann det liksom ut i sanden som sommaren kom dragande med.

Eva och jag träffas ganska ofta och för ett par veckor sen skickade vi helt sonika ett sms till Mary, som ofta träffar Margareta, att var det så att de inte var intresserade längre så skulle vi maska av. Vi fick ett raskt svar, att de skulle allt maska på igen och vi fick välja vilken kväll vi ville hemma hos Margareta vecka 44. KUL tyckte vi och bestämde tisdag - igår kväll var det alltså dags. Vi hade en jättetrevlig kväll, men..........

.......vi är nog ingen riktig syjunta. Eva hämtade mig, hon hade med samma grytlapp som året innan, i en påse. Jag tog med den nästan färdiga koftan som också varit med förut och som fortfarande saknade hals- och framkant. 

Ny adress var det för Margareta hade flyttat. Vi irrade runt på rätt gata med tillhörande gård i nästan 20 minuter (detta är sant) innan vi hittade entredörren men till slut var vi inne i huset. Väl inne i lägenheten var vi bara 3. Mary hade glömt bort att hon skulle vara barnvakt, så hon skulle bli lite sen, men skulle ha med sig rutor som hennes mamma virkat på sin tid. Margareta låtsades inte ens att hon skulle handarbeta, hon vill hellre umgås och det går också bra. Hon visade oss i alla fall väldigt fina mormorsrutor och spånade lite om att hon kanske kunde göra en kudde av dem - nån gång!.

Vi fick otroligt gott fika och eftersom vi nu har så trevlig på våra möten blev vi sittande i 2 timmar och fikade och pratade. Till slut bytte vi köksstolarna mot soffan och då äntligen, vid pass 20.30 hörde Mary av sig, ytterligare lite senare kom hon.

22.00 blev klockan innan vi bröt upp efter en väldigt rolig kväll och fick skjuts hem av Eva.

Vad vi åstadkom???? Jo, lite blev det faktiskt! Eva hann runt några varv på sin grytlapp. Jag stickade hela 5 varv på min halskant. Mary visade en hög olika fina rutor och blommor, men plockade raskt ner dem igen för att hinna med fikat som hon längtat efter hela kvällen. Margareta, hon hade som sagt knåpat ihop sitt "handarbete" redan innan vi kom: Hembakat bröd med ost, skinka, grönsaker, sås, en superb äpplepaj med grädde och dukat så vackert att bara det var ett konstverk.

Än har vi inte maskat av! Fortsättning följer med fotodokumentation från nästa träff.