Leontina

Utanför mitt köksfönster har jag ett trädliknande buskage, eller ett buskliknande träd. Jag kan inte bestämma mig för vilket det är och inte vet jag namnet på det heller.

Jag kan inte minnas att det växte såna i Västerbotten när jag bodde där, men jag vet inte det heller.

Jag vet i alla fall hur det ser ut, för jag fotograferade fägringen häromdagen, när det blommande som värst och det är så otroligt fint att det är en sann fröjd att titta ut genom fönstret.



Sen hade jag och kompisen E en alldeles egen liten muffinsbuffé häromdagen (innan "slottshelgen").



Eftersom ingen av oss spelar i den magraste divisionen delade vi dessa tre mitt itu och åt hälften var av varje. Det blev över ganska många efter vårt födelsedagsfirande och inte stör det mig att jag har en massa gott i frysen som jag kan ta fram vid såna här tillfällen. Det störde inte henne heller!

Det hela slutade i alla fall med att nu är jag utnämnd till muffinskonsult och har redan fått mitt första uppdrag.

Vi ska träffas nån dag hemma hos henne nån dag och baka massor med muffins under mitt överinseende och mina visa råd. Det tycker jag ska bli kul!

Vi satt länge och drack te, åt muffins och pratade och sånt är också en sann fröjd.
Goda vänner ska man vara rädd om och E är en av de bästa!