Iakttagelser på Brittas och min promenad
Vi insåg för några år sen, att när vi träffades för att umgås och ha trevligt, så pratade vi bara skola och arbete.
Idag delar vi upp det och ikväll var det dags för jobbprat.
Vi började med att ta en promenad för att piggna till. Vi gick förbi lasarettet (USÖ) längs Svartån, in i Wadköping och Stadsparken för att avsluta hemma hos henne med något att äta, för att orka fortsätta prata!
När vi passerat första huskomplexet vid USÖ ser jag detta misskötta hus på andra sidan vägen och frågar Britta om hon vet vad det är för hus? Det vet hon inte.
Jag ser huset framför mig om det togs om hand och renoverades varsamt. Vad fint det skulle kunna bli.Balkongen och verandan är i riktigt dåligt skick.
Vi fortsätter längs ån, förbi lasarettet. Där finns en massa grönområden med en hel del vackra blommor.
Närheten till Svartån gör att det inte bara är vi människor som använder oss av gångbanan och gräsmattorna.
Gäss är inte direkt mina favoritdjur, jag är rätt neutral i mina känslor till dem, fast djurungar är förstås alltid söta. De här ligger mitt på gång/cykelbanan och vilar sig.
Men när jag fick se det här svämmade mitt hjärta över! ! ! ! ! !
HELT BEDÅRANDE !
Vi fortsätter över bron vid slussen, där står massor med folk och fiskar - det får man.
Sen kommer vi till ett konstverk som jag gillar. Jag tänker på sonen när jag ser det.
Lite längre upp mot stan ligger en massa LYXIGA villor på andra sidan ån. Där har jag inte råd att bo!
När vi närmar oss slottet kommer ett av stans konstverk som jag inte är särskilt förtjust i. Kallas tefatet i folkmun. Jag minns faktiskt inte det rätta namnet. Jag tycker tefatet är ganska träffande.
Britta hoppas att det ska se ut som om hon är på Bahamas, bara pga närvaron av vattnet i fatet.
Nere på Strandgatan går vi föbi Elgérigårdens trädgård.
Läser man på skylten inser man att den där lilla grönplätten har anor från anno dazumal!
Fontänen verkar vara samma nu som då, kan det vara möjligt? 114 år?????
Tillbaka till verkligeheten hemma hos Britta fick jag nästan en kulinarisk chock!
KOLLA INGA, färsk sparris!!!!!!
Det gick bra med specialpedagogiken denna afton kan jag intyga!
Vilken mysig promenad!!!! Hade velat följa mer och njutit av trevlig samvaro och vacker miljö..
Kramar Erika
PS
En marmelad med rabarber och vanilj?
Erika, vi går ofta den där rundan som inledning på våra möten. Det är härligt alla årstider, men kanske lite extra nu när allt lever upp och är nytt och fräscht.
Ja, jag vill göra marmelad med rabarber med vaniljsmak. Har du något tips var jag kan hitta lämpligt recept, eller ska jag bara improvisera?
TACK för varningen på föregående inägg! För säkerhets skull hoppar jag över hela...:o
Er promenad runt Örebro var nog inte i rask marschtakt med tanke på alla trevliga bilder du hann knäppa. Huset med renoveringsbehov vore verkligen något att sätta tänderna i, eller händerna på. Eller så ska man bara koncentrera sig hemmavid...;)
Hur många åt ni av dessa sparrisar? Ingen liten mängd! Vad hade ni till? Citronsaft, smält smör, majonäs? Mums är det! :)
Helt sanslöst! Så mycket sparris till två personer! Det hade absolut räckt till ytterligare en! Gissa vem?? Fast jag tror att jag får en laddning sparris nu till helgen. Någon som har varit i Tyskland kan ha med sig hem!
Anne, Så klart jag varnar dig om det slingrar sig i min blogg.
vi gick inte så fort, det är helt riktigt och nog klämde vi i oss varenda liten bit av sparrisen. Vi åt Hollandaisesås till och det var jättegott.
Inga, gissa om vi frossade! SÅ HIMLA GOTT! Det smakade mera och jag har full förståelse för din svaghet för denna delikatess
