Leontina

Om jag då skulle ta och avsluta vår 1 maj som gick av stapeln så långt tillbaka som i fredags.

När vi frossat färdigt i magnoliorna vände jag blicken åt lite andra håll och blev genast fascinerad av träden runt omkring mig.

"Kolla, vilka formationer," sa jag entusiastisk. Särbon tyckte de var fula efter att ha blivit helt uppfylld av sinnlighet från magnoliorna.
Han bara ÄLSKAR att lukta på blommor, han står där som tjuren Ferdinand och ser ut att vara helt avstängd från yttervärlden.

I viss mån kan jag förstå att hans estetiska sinne inte tilltalades av det jag hojtade om.



Sen tittade jag åt andra hållet och där var det ännu knotigare. Jag gillar det!!!!



Under det första trädet finns en härlig staty av en kvinna som går balansgång, mitt ute i vattnet. Balansgång är en konst jag inte behärskar, inte ett dugg.
Jag kan snubbla på ingenting, var som helst och när vi skulle gå på bom i skolan kom jag inte ens upp, innan jag föll ner igen. Hopplöst fall!



Längst bort i porlet satt en liten pilfink och duschade av hjärtans lust.
Än en gång saknade jag en kamera med teleobjektiv. Jag känner att den närmar sig. Jag vill fotografera mera!

Tror inte att den lille vattenälskaren syns på bilden, men han sitter till vänster om vattnet, i hörnet, .



Vi gick mot bilen, passerade den stora blomsterplanteringen. Där är det vackert hela sommaren, med olika sorters blommor, för tillfället är det penseér.



Stadsparken utsågs  faktiskt till Sveriges vackraste park 2004 och det namnet tycker jag nog den gör skäl för fortfarande.

Den byggs ut och förnyas hela tiden, här är en liten bäck som funnits ett tag och som alltid lockar barn att plaska, leka, sjösätta pinnar osv.



Nyaste anläggningen är en Rhododendronplantering vid en annan konstgjord vattensamling. Den är ganska ny och jag har inte sett den i full blom än.



                    Sist det viktigaste, i alla fall om man är barn.