Leontina

Grattis får jag väl säga till mig själv och kors i taket också. Nu kom jag in här på nästan värsta rusningstid. På eftermiddagen i dag var det stört omöjligt, så jag hade bestämt mig för att hoppa över idag.

Nu är jag ändå här och då ska jag passa på att visa upp mina härliga uppiggningsfinheter från min fantastiskt, utmärkta favoritblomsterhandel - Varberga blommor.

Där står Anette vareviga dag är och det trevligaste man kan träffa på. Har man tur kan det vara en liten medhjälpare med ibland, eller två till och med och det har hänt att jag fått med mig en liten extra blomma hem av den lille expediten.

När mina rosor stod och bockade när jag kom hem igår var jag tvungen att slinka in och försöka hitta något fint att fästa blicken på, när jag är så trött på morgonen att det knappt går att fokusera ens på frukosten.

Blandade gerberor i härliga färger stod där och bara väntade. Jag fick två stycken av mig och vad var det för blad nu då? Sa hon eukalyptos?




Jättenöjd och glad att jag hade så lätt att bestämma mig (höhöhö, det var ren och skär dikt, jag velade jättelänge), stegade jag fram till kassan för att betala.

MEN VAD I HELA FRIDEN ÄR NU DETTA? 

Där på disken tronar något jag aldrig sett förr och då fick jag det också av mig.
Nu ligger de på ett litet sött glasfat på köksbordet framför vasen.

Det är riktiga päron som är vaxbehandlade och sen glitterströdda. Helt sagolika!



     Jag som egentligen inte alls tycker om glitter! Hur det kan bli!!!!!