Rutagården
Igår var det dags för ett besök på landet. Jag och kära dottern skulle till Rutagården och hälsa på en av hennes goda vänner C, som köpt hus tillsammans med sin sambo. När de tittade i gamla 1800-talspapper om gården upptäckte de att den hette Rutagården på den tiden.
Jättefint namn tycker jag, för att inte tala om gården.
Jag vill verkligen bo så här, jag känner det mer och mer !
När vi kom in blev vi omedelbart ordentligt granskade av Poppi!
Vi kom igenom säkerhetskontrollen utan problem, han t o m luktade lite på mitt ansikte när jag gick fram för att presentera mig för honom.
Sedan blev det husvisning. De håller på med en varsam renovering, inga snabba lösningar och byggsatser att bara tjofsa dit.
Det här rummet heter "Lila rummet", men nu har det övergått till blått. Det är ett gammalsvenskt tapetmönster och brädgolvet är spikat med handsmidda spikar - JÄTTEFINT!!
Nästa rum väntar på renovering. Jag kunde inte låta bli att ta ett kort på den bården, inte direkt min smak och inte husfolkets heller!
Jag tror det var bårder i vartenda rum. Det måste ha varit väldigt inne för så där 30 år sen när det här huset renoverades senast.
Inredningsdetaljer från vardagsrummet.
Vi satt i köket och njöt av tystnaden. Utanför tassade Yoji förbi. Det var - 8 och hon ville in i stugvärmen.
Så fort hon kommit in skulle hon äta, men sedan snabbt upp till utkiksposten för att kolla in oss utbölingar som kommit in i hennes hus.
Vi fick druvjuice och urgoda chokladmuffins som hade en stor klutt smält choklad inuti sig.
Fatet var fullt när vi började - jag åt 3!
Konstnärsådran har hon också den kära C. Jag är otroligt imponerad!
Det här är några av de dockor och dockhuvuden hon gjort.
Det var några jättesköna timmar på Rutagården och jag fick min kattabstinens tillfälligt stillad. Jag tog mig en tur till övervåningen för att ladda upp lite innan vi for hem, jag och min "samarit", som jag kallar kära dottern just nu när hon tar hand om och skjutsar runt på mig.
Yoji låg i det hon gjort till sin säng.
Och Poppi låg i det han gjort till sin säng!
"HÖRRU stadsdamen, ta och klia mig lite på magen, tack!!"
Hej då, C och Rutagården. Vi ses!
Vilken mysig gård, och kan väl tänka mig att du skulle vilja bo så där.
Så mysiga och roliga bilder av kissarna också och de övriga fina fotona.
Kan tänka mig ni hade ett trevlig besök där.
Kramar
Inger Maryissa, Det var 100% harmoni därute på landet. UNDERBART!
Jättemysigt hus, riktigt romantiskt med all snö som inramning.
Tjena! Vilken tur att du har färdtjänst...och att vi får följa med!! Helt underbart bor dom med sina kattor!!
Och du..händig dotter du har! Blev jättefint hos dig!
Kramen!
Ragnvi
Vilket underbart hus, det är som min dröm om den lilla röda stugan jag alltid velat ha.Kattbilderna är ljuvliga.Kram Thalina
Ragnvi, Det är lätt att vänja sig vid service, i synnerhet när den sker inom familjen. Jag är nöjd med min "samarit". Kram
Thalina, Precis så där skulle jag ockå vilja bo. Är uppvuxen så, fast i ett gult hus! Katter skulle jag också ha. Kram
Tell me more about it.....vilja bo så här....???!!!! Suck!!!! ????? och han heter inte joyi - han heter Negrito så det så.....suckalajnen som man säger på finska hackspetten kommer alltid till trädet...... Vintrosa åt helberevittans...jag vill oxå!
Älskade maggie, JAG VILL OCKSÅ!!! Det har jag ju redan gjort klart i bloggen!
Vintrosa finns kvar och bara väntar på dig och Majagårdvar! Kyllä!!! Puss o kram!!!!!
Villken tur Du har som har vänner och bekanta med massor av goa katter så att Du kan få Din abstinens som Du skriver nedlugnad och avhjälpt ett tag till.
Herta, Nog är det tur det finns katter i den närmaste kretsen, annars hade jag haft det svårt!
