Leontina

Fortfarande fredag 11 juni

När jag tittar på kartan över Island, ser jag hur otroligt lite vi sett, trots att vi sovit och vilat minimalt, mest varit på språng hela tiden och varit och tittat på och upplevt olika saker.

Det är i huvudsak nere i sydvästra hörnet vi åkt runt. I början på den runda sydligaste delen ligger Eiyafjallajökull och dit var vi som längst bort från Reykjavik, samt en annan dag in i landet och åkte på "Gyllene cirkeln".

(Måste jag åka dit igen tro? Vem vet, jag kanske är tvungen).



Första kvällen skulle vi äta på Perlan hade S bestämt. Eftersom hon är isländska la vi så gott som alla beslut i hennes händer.



Perlan är en roterande restaurang på toppen av de stora varmvattencisternerna som försörjer hela stan med omnejd. Det var mycket sevärt inne i den byggnaden, från bottenvåningen och ända upp i kupolen av glas, där restaurangen är belägen.

Staty utanför Perlan där nästan alla, fast inte vi, lät sig fotograferas inne bland figurerna.



Utsikt över en del av stan.



                                         Takkupolen




Längst ner i källarplanet fanns en konstgjord gejser, en försmak av vad som komma skulle.










Perlan byggnaderna (Island)
Reykjaviks kännetecken, Perlan, ligger på toppen av en kulle i utkanten av staden. Här lagras Reykjaviks geotermiska vattenreservoarer i sex stora behållare, och ovanpå dessa är den karakteristiska glaskupolen Perlan placerad   (Detta kursiverade stycke tog jag från nätet.)
 
Allt varmt vatten kommer från underjorden och man kunde stå i duschen hur länge som helst utan att varmvattnet tog slut. En svag doft (i mitt och A.s tycke, en god sådan) av svavel kunde skönjas.

Vi gick ett varv på utsidan för att se på utsikten, innan vi gick in för att äta.





Några hade tydligen haft ett litet eget partaj där på utsiktsdäcket.



En bit ner i slänten fanns en varm källa som det rök och doftade svavel ur.
Den ska utforskas efter maten, tänkte jag när jag såg den.



Jag älskar skyltar överallt i världen. Här är nödutgången!



Isländska kronan är låg för tillfället.




Här sitter vi nu och lyxar oss, om än ganska trötta.



Vi äter en utsökt 4-rätters middag. 

Innan maten blev det bröd med smörros och pesto.



Just nu är vi inne på huvudrätten. Först åt vi en lax med blini, rom och färskost, jag var så hungrig att den låg i magen innan jag kom ihåg att jag hade en kamera med mig.

Sedan en hummersoppa med underbart stark, men mild  smak och med krispigt goda hummerstjärtar. Det är nog den godaste soppa jag ätit.



Nu har vi snart avverkat dagens fiskfångst med risotto och en ljuvlig sås, respektive 2 olika lammrätter med en massa goda tillbehör. Jag valde fisken.



Så här såg lammrätten ut!



S satt och berättade om sig och sina "tvångs" när det gäller ordning och reda. Inga lösa papper på hennes skrivbord inte.
Sedan kom vi in på tvätten, hur hon bestämt sig för att sluta stryka sina påslakan - OBS STRYKA med strykjärn. Hon hade bäddat, de gick och la sig. Klockan 3 på natten väckte hon sin man och det var bara att stiga upp och bädda om med strukna lakan.

Då testade hon ett nytt grepp, att lämna in tvätten och få den struken. Tji blev det, den kom tillbaka utan att banden var strukna, så det var fullständigt uteslutet.

Vi har fått många glada skratt redan den här första dagen.

Dags för desserten.




Jag ser vad det är, minns smaken, men inte vad det var. Någon fruktmousse med den läckraste sorbet jag smakat, vid sidan om. Olika frukter i både glaset och "hacket" bredvid.

Var det efter detta vräkätande någon som ville ha kaffe????  Jodå, alla utom tedrickarna, dit jag inte hör 100% längre. Kaffe är GOTT, snacka om att mina smakramar gjort en helomvändning !



Om vi nu mot förmodan inte blivit mätta fick vi tre små munsbitar till.

Nu har vi kommit till slutet av den här långa måltiden. Restaurangen har snurrat drygt 1 varv och det är betydligt mindre än det snurrar i våra huvuden, åtminstone för en del av oss.

Ny skylt på vägen ut. Snyrting är alltså toalett.



           Jag stack ut lite i förväg, ville kolla in det som rök.


 
Lavastenar fanns det gott om.........



........och lupiner som var den mest förekommande vildväxande blomman



S har visat sig vara lika galen som oss andra och passar perfekt i vårt lag. Härligt! Kanske hon borde byta skola?

A längtar till rummet, till sitt sköna frottelakan och att få sträcka ut. Själv längtar jag att att få sträcka ut över vidderna imorgon när vi ska till Laxnessgården och leka familjen Cartwright. Jag som inte suttit på en häst sen jag var 25 år.

Snart ska P föra oss hem, lugnt och stilla. Jag konstaterar just på notan, att lättöl - Pilsner, kostar mer än än flaska Viking 6%.

Vi rullade ut från restaurangen, passerade ett roligt byggt radhus.



 Trots att det nästan är ljust dygnet runt hann det bli solnedgång innan vi åkt våra 5 mil "hem" till Keflavik.  



Här har vi tre damer LN, A och jag installerat oss......

                                 Min säng !



och mina rumskamrater.



Vi kanske skulle försöka ta lite intryck av S och hennes ordningssinne?