Hur trött kan man bli?
Inte så att jag ansträngt ihjäl mig fysiskt, men vi har haft friluftsdag och varit ute i friska luften hela dagen. För en sann vinterhatare som undertecknad tar det på kan jag tala om. Jag gör våld på mig själv när jag säger: "Jaaa, jag följer med till Ånnaboda " - ett fantastiskt friluftsområde utanför stan.
Inte nog med att jag följde med dit, jag frisksportade också, gick runt sjön tillsammans med några sportigare typer än mig själv. Det var skönt, ända tills det kom en flåshurtig gubbe på löparskidor (han var för vrång för att kallas farbror) och skrek åt oss att vi förstörde skidspåren.
Nog vet både jag och min kollega - norrlandsfödd - att man absolut inte går i ett skidspår och det gjorde vi inte heller, vilket gubben mycket väl kunde se. Det sa vi till honom också, men han skällde i alla fall.
När jag tänker efter kanske det var en förklädd hund som åkte där?
Imorgon kanske jag orkar visa hur härligt det är däruppe i Kilsbergen, men idag orkar jag bara ta mig en njutarstund vid köksbordet.
Jag måste nämligen samla kraft till aftonens uppdrag. Vårpremiär på jazzklubben!
Hoppas premiären gick bra! Fniss...skällhund, den var bra! Kika in hos mig får du se vad vi stötte på när vi var ute på sjön!
Kramen!
Ragnvi
Vilken jobbig gubbjäkel,,när du skulle ha det så fint på vinterprommis....det är typiskt de där hurtbullarna...de ska bara fram...Men du fick skön frisk luft,,iaf..kramen,,
Den kaffetåren har du säkert gjort dig förtjänt av!
Och vilken fin kaffepanna, inget bryggkaffe hos dig inte.
Kram Ingrid
Ser fram emot Dina bilder. Min brorsa var ofta i Ånnaboda när han bodde i staden i Närke. Har sett lite bilder därifrån.
Gnällspikar (skällspikar fniss) finns det överallt. Gubben hade nog en dålig dag, som det så vackert heter. Kanske grälat med tanten innan han stack iväg.
Tufft av dig att i alla fall följa med ut i skogen på Kilsbergen. Det känns ju alltid bra, när man väl kommer hem igen:)
Kram!
lite avis blir jag ju då på ditt aftonsuppdrag
