Leontina

Fortsättning 20 april


Precis innan den här rondellen fanns en liten fin staty.



En tänkande ko!




Jag kan lätt få för mig att detta är namnet på skulptören



Nu strosade vi i sakta mak, stannade och tittade i skyltfönster och gick in ibland




Utan brådska var vi på väg till Raval. Jag längtade lite efter "min" katt - Boteros är det väl egentligen, men min också och den är såååååååå underbar.

Iakttagelser efter vägen till torget där katten finns



Sparad gammal portöppning på nytt hus



Lite slisk i skyltfönstren,  för att ha något att längta efter




C tog med oss till det jag tror kanske är Moderna museét, det är inrymt i en gammal kyrka.



Vidare ner mot torget





Ett hus som troligen är ockuperat av någon grupp som vill något.



När vi kom fram till torget där katten finns såg jag den inte. Då trodde jag att den var utlånad och det sved, men den stod längst bort. Det var mera grönska i år, därför såg jag den inte direkt. 



Så fin!!! Jag gosade med den en stund och de andra en kortare stund, men nu är det jag som är katt och vad de andra är vet jag inte, men katter är de i alla fall inte.




Strax efter att jag sett mig mätt för ett tag på "min" goding, kom en liten Babusk-kopia och det var verkligen kontraster vill jag lova.



Nu var vi trötta, törstiga och i behov av att sitta en stund. Närmaste vattenhål blev det och OJ, vad trevligt det var, trots att toaletten saknade ring.

Det blev precis som vanligt, damerna drack sin "sura" cava och jag min goda öl. Orden flödade kors och tvärs över bordet, de orerade och från mitt hörn flödade de ut ur pennan, men snart var jag ikapp och då kom även jag igång.



När jag köpte min öl tyckte den trevlige kyparen att jag såg ut att behöva salta mandlar och hällde upp ett fat och gav mig bara så där rakt av. Så rätt han hade, jag delade med mig till kamraterna och jag kan lova att de var goda. Till slut hade vi samlat ny kraft och strosade vidare.

Så småningom kom vi fram till Ramblan, men innan dess hade det blivit ett och annat stopp. I-M och jag drogs in på en sjalbutik (igen) och köpte varsin exakt likadan sjla i blått. De kostade 10 E och var jättefina.

Sedan blev Django min och Edit fick följa med hem till I-M:s man. Piaf var det alltså och han vill gärna påstå att hon är hans ex.


Detta var dagen vi skulle bli "Kvartetten som sprängdes, så att alla kunde få gå till det de mest längtade efter. Jag ville till bok- och "vackra pappersaffärer", men först skulle I-M och jag göra Boquerian tillsammans. C ville också dit och A drog iväg åt ett annat håll. Väl inne gick C åt ett håll (godishållet) och vi åt ett annat.

Första mötet därinne!



Det var gott om goda saker för ögat, gommen och magen.


















Under varenda skinka sitter en droppkopp för fettet som smälter och rinner ner.






För första gången i mitt liv fick jag se hur Bergamottfrukten ser ut.



Så fanns det ju ett och annat som inte såg så jättegott ut också, även om vi vet att det är det när det är tillagat.




Men, här är jag tveksam, det ser inte aptitligt ut, något kröp ut ur något.



Jag och I-M köpte förstås bara nyttigheter, som här t ex, en C-vitaminbomb......... nåja, en kanderad apelsinskiva var det, men väldigt nyttig just då.



och den här damen som jag köpte varsitt körsbär av, till oss ........ fast väldoppat i choklad



Nyttiga kände vi oss efter detta, eller kanske inte........... Jag fick plackproblem, men kompenserade med en hoper fullkornspinnar med sesamfrön. Vet inte om det blev någon skillnad, men jag kan ju låtsas.

Vi drog ut på stan, passerade Ramblan och läste lite karta .....



...... och inte dröjde det länge förrän vi fick höra en bekant röst. Det var C som undrade, precis som Christian (nästan samma förnamn) Luuk, vart vi var på väg. Okej, vi hade ju inte varit isär så länge, så att vi möttes var inte så märkligt, trots att stan är stor.

Vi sa hej då och drog vidare. En del märkligheter får man se efter vägen



Vi gick hit och dit, jag var inne i en gigantisk bok- och pappershandel och det slutade med att jag köpte mig en ny bok att skriva resedagbok i, nästa gång jag åker någonstans.

Till slut var det dags att upppsöka ett lämpligt damrum och det fick bli på en restaurang. Det var inga problem, trots att vi bara kom in direkt från gatan.

En ny intressant, upplysande skylt - Automatic = modernitet! 



Vem möter vi stax utanför efter välförättat värv? Jo A, hon var i skriande behov att "tvätta sina händer" och vi som redan gjort der, lotsade henne till stället vi nyss lämnat. Sedan skrattade vi lite åt att vi träffat på även henne, som sagt: Stan är ju ganska stor.

Vi började dra oss mot våra kvarter för att lasta av oss kassarna, efter vägen köpt, I-M sig en fin handväska och vi köpte också varsin brosch som såg ut som en ros. De var fina och fanns till försäljning för att det var St Georgedagen.

När vi var nästan hemma stötte vi än en gång ihop med C som satt på en uteservering och tog en liten cava.

Märkligt! Stan kändes inte så stor i det ögonblicket. 2 x C och 1 gång A. 

Vi hejade, pratade lite och fortsatte mot "hemmet". På uteserveringen nära oss satt 3 herrar och en hund och dinerade, fast lilla hunden satt i torka, men dock med som sällskap vid bordet. Det såg väldigt roligt ut och att tänka sig att detta skulle hända hemma är helt otänkbart med våra hälsobestämmelser.



Vi gick hem för att lasta av, men där blev vi kvar tills de andra kom hem.