Promenad i "vår" park
Vår Londonresa tar visst aldrig slut, jag gör inlägg på inlägg och så kommer jag på något mer jag vill visa och då blir det ett till.
Mitt emot Russell ligger en liten oas i form av en park - Russell Park. I mitten finns en fontän, en minikopia av den icke fungerande vi Örebroare fått på Järntorget.
Att vår inte fungerar tros bero på löven som faller ner och täpper till, där det inte ska täppas till. Det är i alla fall en av många teorier.
Här var det massor med löv, både kvar på träden och på marken.
Fontänen fungerade utmärkt, till allas förtjusning, för där var det alltid folk och duvor.
Parken är öppen dagtid, där finns en liten servering också, men kanske var den inte öppen så här års? Vi såg det i alla fall inte. Å andra sidan satt vi inte där på dagarna och matade duvorna, så visst kan den ha haft en viss öppettid/dag. Vi hade lite andra självvalda åtaganden.
Ett rejält staket omgärdade den gröna lungan, mitt i trafiken.
Det fanns en hel del blomster kvar att njuta av.
Jag älskar stammen och barken på Platanerna, ständigt nya mönster.
Vi hade som bekant vackert och ljummet väder. Ett mellanmål intogs på en bänk
Här sitter söstra och förevigar den lilla fontänen
Hundar rastades
MEN, FY FY på den hussen, han tussade hunden på en liten ekorre
Bättre fly, än illa fäkta. Kurre Ekorre drog iväg i full fart
Över asfaltsgången, in bland träden och löven
"Har hundmonstret försvunnit? Är kusten klar? Ser ni mig?"
"Skönt, då kan jag hoppa fram i solen igen och äta lite till."
Där fanns också ett udda minnesmärke och en "vas", fasttejpad på en ek
På plakatet kan man läsa att eken planterats till åminnelse av en mycket speciell man, Ewan Mac Coll en lagerkrönt sångare, dramatiker och marxist. Han levde mellan 25 januari 1915 till oktober (oläsligt datum) 1989.
Eken planterades på dagen då han skulle ha fyllt 75 år, 25 januari 1990.
När jag står där och har lyckats tolka skyltens något suddiga bokstäver, minns jag hur jag på 70-talet lyssnade mycket på en bra sångduo som sysslade med folkmusik tillsammans, de kanske t o m var ett par?
Ewan Mac Coll & Peggy Seeger. De var riktigt bra, vi hade en LP med dem till och med. 
Livet är fullt av lustiga sammanträffanden. Jag hade nog placerat Ewan Mac Coll i minnenas arkiv för säkert 25 - 30 år sedan och så dyker han upp som gubben i lådan i parken, mitt emot vårt hotell 2011. För det är samma man, jag har googlat och så är det.
När vi lämnat parken, där vi promenerat med våra stadiga vinterkängor mötte vi en som hade lite andra dojor på sig på sin promenad.
Vi är alla olika, jag hade inte ens klarat av 2 steg med dem!!!!
Vilka fina bilder du fick av den lilla ekorren!!
Kram och trevlig adventskväll!
Ekorren var fin och skorna... fina att titta på men gå är att glömma!
Storyn med ekorren var rörande. Men hur kunde det här puckot till man släppa sin hund efter en ekorre??? Hur dum får man bli? Jag som trodde att engelsmän var ett djurälskande folk.
Så kul att få läsa om ditt londonäventyr! Och så kul att se alla bilderna på männsikorna på gatan. Visst är det så, en del går i korts och andra mer påpälsade, vi är alla olika. Och det där tea-partyt hade inte jag heller avstått ifrån, en upplevelse som heter duga!
heanku
O vilket mysigt inlägg du har gjort och med sååå många fina bilder. Parkerna i London är verkligen härliga och såå gröna, men så har dom ju nytta av Golfströmmen också.
Dom röda skorna var superläckra! Jag hade heller inte kunnat ta mer än högst 2 steg med dem på.
Vilken trevlig tripp du och din syster har haft till London. Jag blir nästan avundsjuk.
Ha det gott och stor kram
Ingrid, Det var inte lätt att fotografera ekorren, det kan jag lova. Det var många som var enbart asfalt. Kram!
Anne,Ekorren var jättesöt, speciellt där han kikade fram bakom trädet.
Skorna är bara läckra, inte ett dugg funktionella.
Inga, Han som släppte hunden så alldeles lycklig ut när han skickade iväg hunden efter ekorren. Jag blev riktigt f-b-d och hade gärna läst lusen av honom, men han fick bråttom ur parken när folk började titta på honom och hunden återvände.
Heanku, Vi hade en fantastisk resa, trots att vi inte var där mer än 3 dagar hann vi massor. Afternoon tea på Harrods, kommer jag att minnas länge. Det finns visst något liknande, eller kanske ännu "värre" på Ritz, men jag tror det räcker för min del med det vi gjorde.
Eleonora, Vi hade väldigt roligt i London, men nästa gång väljer vi nog något annat ställe. England blir det säkert, för dit vill vi alltid.
Ja visst var skorna häftiga, men totalt funktionsodugliga för de flesta av oss skulle jag tro. Kram!
