Nu är han på gång igen!
Det är baksätet på kärestans bil igår.
Abstinenesen blev uppenbarligen för svår till slut. I fredags kom kärestan med beskedet, att på söndagen skulle vi åka och köpa en klocka.
Han har klarat sig länge, men nu var det alltså dags igen. Det var i stan som tur var, annars hade jag inte följt med, för jag är lite klen för tillfället. Det han var ute efter, var reservdelar till sin Norrköpingsklocka.
Vi har namngett klockorna efter de förra ägarna eller deras bostadsort.
Kärestan har: Norrköping, Mjölby (numera hos hans mamma), Linköping, Ljugklockan, Ella och "Jag vet inte vad jag ser".
Jag har: Morfars och Lilla Hjo.
Han har Norrköping i sovrummet - den slår inte tack och lov, det räcker att Linköping och Ella lever om 2 gånger i timmen dygnet runt.
Norrköping var svårt sargad när han köpte den, trasigt överstycke, inga knoppar nere och ett verk med sönderdragen slagfjäder (vilket gladde mig, eftersom den skulle vara i sovrummet).
Söndagens klocka har inte fått något namn än, den fungerade inte alls, utan får bli en ren reservdelsklocka. Jag fick överstycket till Morfar och trots att jag är väldigt klock-anti, tyckte jag att det blev fint. Nu är det jag som saknar knoppar nertill. Tids nog ska vi nog ut på ny klockköpartur. (Det blev ett trevligt ord).
Jag tror detta är en "never ending story". Det är helt enkelt den last han lagt sig till med sedan han slutade röka pipa för 7 år sedan. Själv är jag helt nöjd med att äta godis!
Alla har vi vår laster ;)
Ingrid, Ja, det har vi och hellre klockor än tobak.
Det är underbart med väggur. Jag har en klocka med en helt underbar klang, varje timme.
Ha ha... det är till att fördela lasterna lite olika. Kanske tur att inte Du också är klockbenägen, det kunde bli trångt på väggarna och lite väl bullrigt med ännu fler klämtanden i tid och otid. Hur kan ni sova?
Isch...jag har den farliga lasten jag...fastän jag både äter godis och har en egen "farmor- o farfarsklocka"....fniss!
Kramen!
Ragnvi
Jag har ärvt en himla fin väggklocka efter pappa. Snart ska jag hitta en plats för den också.
Herta, Underbart tycker jag är för starkt, men fint är okej för min del.
Inga, Hemma hos mig är det okej, klockan som slår sitter nere i rummet och vi sover uppe. Hos honom känns det som att ligga i ett klocktorn ibland, för Linköping slår med dubbla slag, tänk dig då hur det låter vid midnatt för en som ligger och läser länge (mig alltså).
Ragnvi, Du är en riktigt njutare med andra ord. Kram!
Selma, Så var det för mig också när jag blev med väggklocka - ett arv!
sån klocka hade vi förr, dom var charmiga
Fick man dra upp bandet
Roligt du är med
