Leontina

I helgen är det Jädersbruksdagarna - lördag och söndag.

Vi brukar alltid åka dit, det har liksom blivit tradition och när jag har varit med har alltid haft fint väder, så vi har kunnat ta motorcykeln.

En enda gång har jag inte varit med, det var det året då söstra mi fyllde jämt och vi tillbringade dagen på Spa istället, som var min present till henne. Då for våra män till Jäders i bil, för det var risk för regn. Det regnade så mycket att de flesta fick dras loss ur leran på parkeringen.

Morgonen var mulen, men dagen blev fin, riktigt varmt var det. Vi parkerade på ängen nedanför området och redan där blev första stopp. Ett fordon skulle inspekteras och jag stod bredvid och funderade på vad det var för särskilt med den?
Hade någon frågat vad det var, hade jag svarat motorcykel med sidovagn.



Det är ALLTID solrosor på Jäders. Man kan plocka sin egen bukett, eller köpa en och de kostar 20 kronor. Hittills har jag åkt hem utan, det gör sig inte att frakta solrosbuketter på hojen, men jag skulle gärna ha en bukett på bordet hemma.

Vackra är de i alla fall och pryder området vart man går, i stort eller litet format.







Det är intressant att gå tillsammans på ett ställe, där det är mannen som gör halt precis när och var som helst och jag inte riktigt fattar vad det är att titta på. Ofta är det ju tvärtom, han följer med mig på loppisar och annat och står också undrande inför mina abrupta stopp vid t ex en gammal plåtburk.

Här blev hans första stopp och.................. ja, där stod han en stund.



Till slut frågade jag vad han tittade på. Jo, han tittade på motorn. Det såg jag väl, men inte blev jag klokare av hans svar, förresten vad skulle jag haft den klokskapen till ändå?

Jag gillade det här flaket mycket bättre, även om det har smugit sig in några katter bland hermelinerna där i den ena metallkorgen




Vi gick runt lite, första programpunkt sedan vi anlänt var motorcross med veteranmotorcyklar på ängen. Det kan jag också gärna titta på, vi följdes dit och placerade oss mitt i uppförsbacken och väntade på starten.



Där vi stod, kunde de dra på så att de kunde göra ett hopp om de ville.





Allra äldsta föraren gjorde en vurpa i nerförsbacken och fick hjälp från depån.




Men det dröjde inte länge förrän han var på banan igen. Strongt!



Det var en till som hamnade på backen och det gick bara fint för honom också.




Den här gossen, med nummer 42 på sin hoj, gjorde rejäla höjdhopp!




Efter detta var det fikadags, men som så ofta på Jäders är det något som drar till sig ens intrese. Inte mitt den här gången, men titta kan jag alltid. Det kan komma mig till godo någon gång och sådant kan vara bra att ha på lager.

En gräv "någonting", som kunde resa sig, så klart kärestan ville kolla.




Promenad till herrgården för ett gott fika, för det har de alltid.



Kärestan gick i förväg och tog plats nere vid ån, där det fanns ett ledigt bord.

Det är han som är nyttig och äter macka. Tyvärr fanns bara en kvar av det 3 i brödfatet och jag köpte den sista till honom. På grund av detta såg mig nödgad att ta både bulle och jordgubbsmoussetårta för att matcha mättnaden han skulle uppnå med sin macka. Vilken (o)tur jag hade, att smörgåsarna tog slut så precis.



Vi satt bra därnere vid ån och tittade på folkmyllret vid herrgårdscafeét.



Tänk om vi fått tillträde till flytbryggan, men det var avspärrat med röda band.



Tillbaka upp till området för lite mera nostalgi. Mopperacet!



Vid den här blev kärestan stående länge och pratade med ägaren.




Medan han fördjupade sig i mopedprat gjorde jag ännu en egen runda och hittade den mest förtjusande lilla miniträdgård man kan tänka sig - i en hink! Kolla solstolen.




Avslutar Jädersdagen med en bild på en loppis mest för herrar, även om det stod en kvinna där just då. Det var nog den enda jag såg vid det ståndet och just då råkade jag fotografera....!



Vi var mycket nöjda med dagen, som trots svarta moln inte gav en droppe regn.