Leontina

Madrid - Dag 1

31 mars 2011

Järngänget är på väg mot nya mål, djärva till och med. Vem vet vad som händer under en filt i Madrid?

A kör som vanligt och allt känns bara fint. Stockholm är just nu 58 km bort och då är det inte långt till Arlanda heller.

Här är vinter och snö och i Madrid ska det regna hela tiden, utom i morgon. Helt okej för min del, bara det är varmt.

Anlände Arlanda lugnt och fint och i god tid. 1 grad varmt och snöslask, vi har mer vår i Närke! Den vanliga parkeringen och eftersom det är tredje gången gilla kan man väl säga att det är tradition.



Vi åt lunch och drack kaffe innan vi skulle gå ombord.

                              Mina resesystrar!



Bäst vi sitter där vid bordet börjar C gräva i sin väska. Sedan håller hon fram båda händerna och vi får "slå" på varsin. Hon är så otroligt kreativ, inte konstigt att hon arbetar med design.

Detta är vad vi fick och hon har gjort dem själv.



Kaffe är ofta vackert nu för tiden, så här såg mitt ut!



Väl uppe i luften tog vi in lite förfriskningar och gossen tvärs över gången fick den stora äran att föreviga oss när vi skålar i plastmuggar för "Spanien tredje gången gillt!"



Det var klart väder, god sikt och vi bestämde att vi befann oss över Andorra. Det var bergigt, eller alpigt kan man säga, utan att överdriva ett uns.





Så förändrades landskapet och vi kom in över Spanien.



                       MADRID, NU KOMMER VI!!!!!!



Så gott som ALLA, hade mer bråttom ur planet än vi. Ändå var vi i princip först in på Metron. Vår otroliga resefixare C hade rekat och visste till och med att vi skulle ha mynt - 2.50 Euro - till biljettautomaten.

Flygplatsen var jättetjusig, i synnerhet taket




Vi åkte tre olika linjer innan vi var inne i stan, det var den smidigaste resa "Flygplats - Hotell", jag varit med om på länge. Linjerna var färgmärkta, så även inne i vagnarna. Hotell Rex var vårt mål och vårt hem de kommande 5 dygnen.

Vi kom upp ur underjorden mitt i värsta storstadspulsen. Jag lyfte ögat uppåt och såg ett häftigt tak ( det kom många flera sedan, men det här var det första) och på kanten låg en sprillans naken karl - staty förstås, men häftigt!




Husen var maffiga, men vårt första mål var hotellet. C.s lokalsinne tog oss nerför gatan och efter en liten stund var vi på Grand Via 43. Hotellentrén var obefintlig, gömd bakom en massa byggställningar.

Vi gick två korta trappor ner och incheckningen tog sin lilla tid, men till slut var vi på rum 202, på second floor. Detta uttalades av mannen bakom disken på väldigt sladdrig engelska, så jag som var hisskötare, bjöd mina resedamer på en tur upp till sjunde våningen.

Till slut var vi "hemma". rummet var stor, VARMT och vette mot gatan. Den hördes kan man lugnt säga, men vad gör det. Med stängt fönster var det nästan knäpp tyst.

Vi ringde hem, testade toaletten och sedan snabbt ut!

Inte bara husen var maffiga, det var fantastiska gatuskyltar också.



Vissa kvarter ska man undvika hade C läst i någon resehandledning. Där var det prostitution och annat, men vi stegade på och hamnade mitt framför operan på en servering. Vi intog lite förfriskningar. A och C Vino Tinto, det låter simpelt för oss svenskar, men det var ett bra vin, sa de. Jag ett glas öl och det var jättegott tyckte vi alla tre.



Snygga ölglas och goda att dricka ur



Sedan kom det 3 små tonfisktapas och en skål chips. Detta kostade 10 Euro tillsammans och en pampig anrik byggnad att vila ögonen på hade vi, som var alldeles gratis.
 


Vi satt där ett bra tag och sedan strosade vi vidare. Det var......

......skinkbutiker/serveringar...



......levande statyer...



....och gatuförsäljare, även om de är skymda här.



Mitt på gågatan kom vi till en väskförsäljare och jag känner mina damer vid det här laget. De stannade!

VAD HÄNDE????

Tjofs, vips hade jag, jag av alla människor, köpt en stor, svart väska, som A senare diagnotiserade som Gucci - fejk visserligen, men vad gör det?

Utgångsbudet var 25 Euro, men jag som numera har Bargain Hunt som mitt favoritprogram fick raskt ner den till 15 Euro.
A och C höll på att skratta ihjäl sig, jag blev faktiskt halvhånad, jag som saggat så om deras sko- och väskklämmande så fort vi går utanför dörren.

Först ut var jag! HA HA HA HA HA ! Nöjd var jag också.

Earth hour verkar de inte ha en tanke på i Madrid, det här huset lyste i olika färg hela den mörka kvällen och alla andra kvällar också visade det sig så småningom.





Ett annat av våra pampiga grannhus i nattlig skrud



Efter detta var vi lite trötta och gick hemåt. Det blev en instickare på VIPS, där vi provianterade en massa nyttigheter i ät- och drickform.

Kvällen avslutades med en picknick på rummet där jag duschade C:s och mitt gemensamma sängbord i den goda ölen Mahou, som C torkade upp efter mig. Jag var helt slö, slapp och likgiltig för dylika övningar. Det var nog efterdyningar av huspimpningen och denna afton kunde jag rida lite på det. Jag försäkrade att imorgon skulle jag vara mitt vanliga, alerta jag igen.

MEN, nu har C just läst att natten här inte slutar förrän till frukost, så nu vet jag inte hur det går med normaliseringen. Skit samma rent ut sagt, om 5 dagar är jag hemma i pimpet igen, det som förr var mitt hem.

Damerna dricker nu Cava och jag sörplar öl, vi har ätit och äter goda ostar, klent saltade mandlar, chips med serranoskinksmak och några goda, torra ostpinnar. Allt från VIPS! Det ska vi besöka fler gånger, där fanns allt, t o m lösgodis på svenska (fast det köpte vi inte)!

Det blev inte god natt fast det var natt.

Lägesrapport 0. 20

Vi har gått ut i den spanska natten för att jaga en efterrätt som kan matcha Crema Catalana. A och C ville ha lite mer Cava, den förträffliga de köpte för 2 Euro tog slut.

Vi letade länge, men hittade till slut "Flan", väldigt likt brylépudding.



Cava fanns inte, men varsitt glas Vino Tinto fick det bli. De konstaterar bestämt att det funkar alldeles utmärkt ihop med med Flan. Själv valde jag Café Carajillo och det funkar också.

Klockan är närmare 1 och det bara strömmar förbi folk. Vi funderar på vart alla är på väg? Nyss passerade ett gäng med en kille klädd som brud. Det är härligt att resa med sådana som kan konsten att bara sitta stilla och "glo" på folk.

Nu snart dock hemgång och C konstaterar att vi kommer att sova gott. Det tvivlar jag inte en sekund på.

På hemvägen hamnade vi av någon outgrundlig anledning på en av de gatorna vi inte skulle gå på. Det var mängder av småflickor i nästan inga kläder alls och skyhöga klackar. Beklämmande!

Nu är vi dock i säng, klockan är 1. 30 och God Natt Madrid!