Koblenz dag 4 och 5

Dag 4 - fortsättning

Lördag 19 maj

Efter lunchtallriken hos Tante Irene var det åter dags att ta till apostlahästarna, så vi gick.



Och vi gick och till slut började en del knorra, men även om det var lite långt, var det ganska skönt och väldigt fint väder. 
Fint väder = SOL och det var fler än jag och kärestan, som använde min så klokt medtagna solkräm. Solen tog väldigt bra däruppe på höjden och utsikten var härlig.




Vi gick genom skogen och där fanns något typ av Open Art. Här ett par av dem.




Hur det nu var tog skogen slut och vi gick över fält och ängar, för gick gjorde vi.




Vad detta är för växt som det fanns ganska gott om längs vägen, var vi inte överens om, det fanns olika bud!



Till slut kom vi fram till byn Bornich, som är Wolfgangs hemby och där fanns vinet som nästan alla väntat på hela den här strapatsrika dagen.





Om jag inte tar helt fel, är detta en bananplanta - vi är söderut!!!!


Det var utlovat en vingård - "Winzergenossenschaft Loreley" - med avsmakning och visning av hela tillverkningsprocessen.



Alla gick in och tittade, även kärestan och jag ett litet tag.






Till min glädje fanns det ett jazzintresse där i byn också, i kombination med vinet.





Ännu en intressant sparbössa!



Vi var ett fåtal som var måttligt, eller inte alls intresserade, men den stora massan fick det de ville och vi hade det inte så illa ute i solen under en lind (tror jag det var), tillsammans med E och några svarta rödstjärtar.



Kikaren kom fram och vi spanade i alla riktningar efter mer fåglar. Käresan fick syn på en Glada, som E "diagnosticerade" som den bruna varianten.

Inte vet jag om de återanvände flaskorna, men kanske? Det är lätt att få för sig det när man ser det här.





Till slut började vinfolket komma ut i solen igen.




Det kom en halvskraltig buss, men dock buss och vinfolket kom lastade med diverse viner och även glas som inköpts på samma ställe.



Det fanns inte riktigt sittplatser till allihopa, men fram kom vi.




Vi gick i gåsmarsch till Rita och Wolfgang, som upplät sitt hus och sin trädgård och bjöd på kaffe och kaka. Vi satt ute i trädgården, solen lyste och livet var väldigt skönt!





Vi tittade på alla fina blommor, träd, en massa acklejor, en buske med små gula tussblommor






Här och där små konstverk av Wolfgang, som små totempålar i rabatter eller buskage.




och så en höna med en kyckling i sitt rede



Hela den gamla lagår'n var omgjord till atelje och utställningslokal.








L köpte två tavlor och jag som tyvärr har mer tavlor än väggar avstod.



Det var en kort uppsjungning och övning ute i trädgården, sedan tågade vi iväg mot byns samlingslokal.



Trädet mitt i byn............



........ och en uråldrig tuggummi - godisautomat.



Det bor 320 personer i Marienfelz och de hade en manskör, en damkör och en blandad kör. Vi skulle ha konsert där och alla körerna turas om att sjunga + äta och dricka.

Kärestan och en annan medåkande L, var ute och gick och när vi kom inomhus, skulle vi genast bänka oss och börja beställa dryck. Kärestan befann sig nere vi dörren, men kom och satte sig med mig när jag viftade till honom.



Det var fint dukat i våra svenska färger.



Så skulle vi beställa mat, som byfolket hade fixat och vi valde wienerkorv, bröd, ostpinne och kärestan ville ha potatissallad också, men den tog slut innan han hann fram. Vi kanske hade för stor aptit, vi nordbor? Det gick bra ändå, han kompenserade det med ytterligare 1 wienerkorv och ett gott surdegsbröd.

Någon snabbares tallrik



Här är min



Det var väldigt gott och mitt i måltiden kom Rita och delade ut små plastsnapsglas till alla. Någon frågade vad det var. Jo, det var pudding med vodka. Den var i geléform och fanns i olika färger. Jag fick en röd.



Olika sätt att få i sig sin pudding



Gaffel funkade, fast en del ramlade mellan "spjälorna"



Tandpetare gick inte lika bra



Till slut delades det ut små plastskedar, de funkade bäst.



Sedan började sjungandet och vår kör och deras 3 avlöste varandra.





Deras dirigent var en temperamentsfull yngre man med "ålskinnsbyxor" från Odessa i Ukraina. Det var verkligen roligt att se honom leda sina körer, hög handföring på pianot och en distinkt baston som avslutning efter varje sång.

Det var en mycket trevlig fest och Marienfelz hade en söt, liten tjej som sjöng två egna solon med kören som komp. Hon var i 11- 13 -årsåldern, jätteduktig och inte ett dugg nervös, inte som märktes i alla fall.



Vi i kören hade gjort en insamling och köpt ett konsthantverk, en fin älg i järn till Wolfgang, som arrangerat så mycket för vår vistelse och själv ställt upp med guidning och allt möjligt annat.



Jag tror alla tyskar gillar älgar, i alla fall de allra flesta. Han blev jätteglad och I-M höll ett fint tal till honom.

Jag kan lova att vi var trötta när kvällen började närma sig midnatt. 23.30 kom vår aningen underdiemsionerade buss och vi susade hem i den mörka, tyska natten i en rasande fart. 5 fick sitta på bussgolvet, men det gick det också.

Gute Nacht!

Söndag 20 maj - hemresedag

Det blev en kort natt, för jag läste till 1.30. Hjärnan var uppe på höga varv, medan kroppen var rejält trött. Den här gången hade hjärnan kommandot, så jag läste. Bättre sömnpiller än en pigroman som inte fordrar så mycket  eftertanke finns nästan inte.

Kärestan purrade mig 7.30, då tyckte han det var dusch- och frukostdags. Jag segade mig upp och klev in under vattnet von oben och visst, det funkar nästan varje gång. Jag piggnade till.

Frukost, packa väskorna, en promenad runt kvarteret där resans 2 sista svarta rödstjärtar flög och hoppade bredvid oss en bra bit framåt. De är visst ganska ovanliga hemma hos oss.

Bussen kom - och inte den från igår, utan en fullstor - och vi var ganska fort på plats. Ingen trafikstockning alls denna dag, så det gick snabbt.




På 1 timme och 1 kvart var vi i Köln på flygplatsen, som för övrigt heter Konrad Adenauer.



Allt bara flöt på hur bra som helst och äntligen fick vi tag på 5 tyska frimärken, till våra 8 kort. 3 får vi posta på Arlanda!!!

Vi shoppade lite, fikade, var på toa och gick till planet. Nu är vi uppe i luften...



...snart ovan molnen



....och får säga: Auf Wiedersehen Deutschland!!!!  Det har varit jätteroligt!

Hemma!


Kommentarer
Postat av: Anonym

Så ja. Skönt att vara hemma igen. Det känns verkligen som att jag varit med er. Tack Suss.

2012-06-07 @ 08:41:47
Postat av: Ingrid

Vilka fantastiska bilder från er resa! Tänk så mycket ni fick se på de där dagarna.



Den där älgen blev säkert uppskattad. Tyskarna lär ju ha en viss förkärlek för våra svenska älgar.



Kram, Ingrid

2012-06-07 @ 09:36:09
URL: http://stenstugu.com/wp
Postat av: Christina

Det var jag som skrev den första kommentaren.

2012-06-07 @ 20:09:20
Postat av: Inga Magnusson

Läst har jag gjort och som vanligt uppskattar jag dina resereportage, jag som aldrig kommer längre än till vår huvudstad! ;-)

2012-06-08 @ 06:53:13
URL: http://inga.blogg.se/
Postat av: Katharina Söderström

Tänk så bra med alla dina foton! Nu behvöver jag bara klicka på L så minns jag hur resan var. Trots att jag inte själv tog spec många foton!Tack Leontina - hoppas vi får ses i höst!

2012-06-08 @ 20:55:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0