Leontina

Byn innan vår

Den första byn man kommer in i när man närmar sig vår, heter Bittinge. Där är det i princip bara röda hus med vita knutar. Det finns något enstaka som bryter av, men Bullerbykänslan är ganska påtaglig, även om det är fler hus än det var i Astrids bok.

 

På söndagspromenaden tog jag med mig kameran. Jag såg för mitt inre öga hur jag tog en bild stående mitt på bygatan och de röda husen på ömse sidor liksom flöt ihop längst bort.

 

Fantasin min, är det verkligen inget fel på, för så här blev det när jag stod längst bort och tog min bybild. 

 

 

Vägen svänger, så den bilden jag hade tänkt, är helt omöjlig.

 

Det blev förstört.........! Jag som ville visa hur gulligt det är, om nu gulligt är rätt ord?

 

Då fick jag syn på "det" som jag tror jag nyttjar mest av alla bofasta. Vår lilla postlåda!

 

Den har nog några år på nacken, den ser rentav lite sliten ut och det är inte jag som är orsaken, för så såg den ut när vi kom inflyttande. Det ser också ut som någon kört emot den eller slagit till den??

 

 

Här postar jag brev och kort flera gånger i veckan, alltid är det någon jag har skrivit något till och är det inte jättebråttom lägger jag det alltid i den här lådan. Detta i förhoppningen att den ska få vara kvar.

 

Jag vet inte varför, men jag vill ha en brevlåda där jag bor och en tömning per dag är helt okej.

Du skulle tagit med en stege.

Det blev ju en bra bild i alla fall, även om den nu inte blev riktigt som du tänkt dig.

Postlåda har vi här på Odvalds också och det känns lite lyxigt tycker jag att bara behöva gå några meter om man ska posta ett brev. Samma tömningstid har vi också.

Kram, Ingrid

Det blev ju en bra bild i alla fall, även om den nu inte blev riktigt som du tänkt dig.

Postlåda har vi här på Odvalds också och det känns lite lyxigt tycker jag att bara behöva gå några meter om man ska posta ett brev. Samma tömningstid har vi också.

Kram, Ingrid

En sak som jag har märkt under semesterresor genom landet, är att byar kan se väldigt olika ut. På nåt vis tror man ju att alla ser ut som ens egen - men det gör de verkligen inte alls... :-)

Tror det finns en sån där gul postlåda i vår by också - fast just i den delen av byn är jag aldrig, för det är både en järnväg och en stor riksväg plus ett par kilometer skog mellan den och vårt hus! (Men ändå är det i den byn jag bor - fast jag t o m har postadressen kopplad till en annan ort!)

Ibland har man ju funderat på om vi på landsbygden kommer att få behålla vår dagliga postutdelning även i framtiden? Eller om vi ens kommer att få den hemkörd överhuvudtaget i förlängningen? Vi får kanske räkna med att själva hämta den i en postbox hos vårt Postombud...? :-I

Sänder du så mycket post med snigelposten? Jag tycker det blir allt mer sällan jag gör sådant.

Vi har lantbrevbärare här hos oss och posten kommer en gång om dagen efter två någon gång. Det är ungefär 400 m till allmänna postlådan, men om man är sen sätter man bara fast kortet eller kuvertet med klädnypor på sin egen låda så tar brevbäraren Pelle detta. Han brukar få några muffins och lussebullar någon gång om året för servicen!
Det ser lite ut som hos oss - bilden är jättefin.
Kram från Ingrid