Leontina

På span i skogen

Innan vargavintern anföll oss gav vi oss ut på vildsvinsspan i skogen. Jag vill verkligen INTE möta ett vildsvin där på Mörbygatan, som den smala grusvägen, med vägbom i slutet, kallas. Vi knallade iväg längs den en söndag för att få motion och frisk luft.

 

 

Det är "mitt" cykelstråk, jag har fått veta att det är 7 km från oss, tillbaka till oss med den rundan jag tar en annan årstid än denna. 

 

Vi gick där i godan ro och där mitt i skogen står det en husvagn.

 

 

Det var inte direkt årets modell, så den har nog stått där ett tag. Kanske har den något användningsområde, jag har ingen aning, men den är dock inte tillräckligt grön för att smälta ihop med omgivningen.

 

Vi letade spår, naturligtvis efter svinen, för även om vi inte vill vare sig ha dem här, eller möta dem, är det lite intressant eftersom det är en ny företeelse i vår fauna. Ryktet säger att flocken kan vara upp emot 500 djur, så jag höll noggrann utkik för att inte springa ihop med någon individ.

 

Det var spår i snön........

 

 

...... och på marken som var bar. (Det är den inte nu).

 

 

Efter att ha sett alla dessa spår fann vi för gott att vända hemåt. Jag fick lite grisfrossa -travesti på vargdito.

 

Då ser kärestan något i skogen som han funderade över vad det var. "Det ligger något där," sa han och han funderade även över hur snön kunde se så smutsig ut, här i detta rena paradis.

 

 

Jag som är en spänstig kvinna i mina bästa år hoppade över diket och kollade in lite mer noga.

 

Det som låg där var potatis och jord från dem.

 

 

Det var en utfodringsplats för vildsvinen.

 

De matas alltså! Jag förstår inte, vill vi ha dem, eller vill vi inte? Jag vill inte ha dem i alla fall, men någon har sagt, att har man djur i skogen måste man utfodra dem. Kan det verkligen vara sant? Matar vi älgarna också?

I det här läget kände jag mig som en riktig asfaltsblomma!

 

 

 

 

Hej!
Jag har för mej att de matar dem i skogen, dels för att de inte ska komma till bebyggelsen och dels för att de ska skjuta grisarna. De är inte att leka med. Grannen, jägaren har skjutit ca 7-8 grisar i vår skog. Säjer som Du, vill inte ha dem hos mej, på tallriken kanske!
Kram Inger

Här på Gotland råder nolltolerans mot vildsvin. Man är osäker på hur många det finns, men allt typer av jakt är tillåtet, för de ska utrotas. Om de finns, man är lite osäker.......

Kram, Ingrid

Här i stan eller rättare sagt någon mil utanför matas vildsvinen och det är en stor gård där man finner förnöjsamhet att bjuda in till jaktsammankomster och då jaga vildsvin. Man vill givetvis ha välätna djur att jaga. Gillar inte att de äter upp sig så nära stan. Vid vårt områdes utkant har de sprungit sönder trästaket och plöjt upp ett par trädgårdar. Inte trevligt alls.

Jag skulle aldrig vilja möta ett vildsvin på en skogsväg - det räcker med att ha sett dem på avstånd. Att du inte blev rädd när du såg potatisen!

Inger J, Jag inbillar mig att de blir fler om de är välnärda. Bort med dem, det är min inställning! Kram

Ingrid, Nolltolerans skulle passa mig till 100%. Jag är inte ett dugg trakterad av detta tillskott till våra vilda djur! Inte ens fast smakar bra. Kram!

Herta, Samma problem överallt där de finns tycks det! Håller med, inte trevligt alls!

Musikanta, Vi blev inte direkt rädda när vi såg matstället, men inte var det så jättemysigt. Vi var dock på väg hem, så det var lugnt. Kram!