Leontina

Hos Otto en stund

Ottos mamma har nyligen fyllt år och vi var där i helgen och uppvaktade henne. Vi fikade kaka och krämkaka, medan Otto har en nyttigare diet. Han får ett rån med smör och det är grejer det när man är 8½ månad. SMÖR, det är mumsfillibabba då.

 

Han blir så blank och fin både om händer och ansikte medan ätandet pågår.

 

 

Det går fort med utvecklingen nu för lillhjärtat Otto. Alldeles nyss ålade han som en mask på golvet, nu kryper han snabbt som blixten, reser sig upp mot något - vad som helst - och försöker ta sig vidare med hjälp av det han håller i.

 

Detta föranledde hans moder att köpa en gåvagn och vips lärde han sig det också.

 

 

Han har dock inte förstått att man kan ramla, trots att han gjort det ett antal gånger och brustit ut i gråt. Det går fort över och sedan är han där och tar tag i vagnen igen.

 

Denna förmåga till förflyttning har också framkallat ett behov av möjlighet att stänga av till de olika rummen, så nu står han där som en liten fånge och undrar hur vi kom ut i hallen.

 

 

"Hör du pappa, kom hit och visa mig hur man öppnar grinden!"

 

 

Jag kan inte få nog av honom! Konstigt? Nej, inte ett dugg!!!!! Älskade lilla unge!

Tro jag det att du inte kan få nog av den lille charmören! Han är ju för himla söt och kommer säkert att gå fram som en ångvält bland flickorna om några år.

Kram, Ingrid

Ingrid, Bra att du förstår mig, men du har säkert samma känslor för de dina, det är nog lika för alla. Jag hade dock ingen aning om hur otroligt ljuvligt där är med barnbarn förrän jag fick egna. Kram!

Alltså han är docksöt lille Otto! Nu spelar ju utseendet inte så stor roll när man är mormor eller farmor för man älskar dem oavsett. Håller helt med om det ljuvliga i att ha barnbarn. Här får vi nog träffa lille Bill om någon vecka. Hela familjen kommer till farbror Nils begravning på fredag och stannar några dagar. Just nu har vi Umeådotter hemma några dagar. Hon var med om drama i Hallsberg, blev inlåst på tåget och måste följa med göteborgståget neröver till Skövde! Jag skriver om det på bloggen.