Leontina

Promenad ner till sjön och hem igen.

En av de här fina eftermiddagarna gick jag ner till sjön för att se hur det var därnere nu när alla badgäster försvunnit. Jag gick ut på bryggan och satte mig, solen sken och det var så ljuvligt.

 

 

Vindkraftverket snurrade en bit därifrån och jag tycker de är jättevackra och majestätiska.

MER VINDKRAFTVERK!!!!! 

 

 

Jag passerade husen nere vid Sjökrogen och vid huvudbyggnaden fick jag se den här fina sittplatsen - läckert!

 

 

Jag bestämde mig för att ta vägen genom skogen hem och passerade en liten badvik

 

 

Ovanför den är det förberett för mer byggnation, det kan ju hända att det blir efterfrågan på mera bostäder och då kommer de att byggas här. Jag tycker dock att det ser väldigt tråkigt ut med all den kala marken istället för träd och växter.

 

 

På hemvägen blev jag spårfinnare. Det var inte särskilt svårt, de är inte särskilt diskreta där de går fram de förbankade vildsvinen,  som det finns flera hundra av i skogen alldeles bakom huset och på andra ställen också i närområdet.

 

 

De är goda, men jag tycker inte om dem!

Härlig höstpromenad du har gjort - roligt att få följa med. Fast jag skulle nog inte våga att gå där ensam med tanke på vildsvinen...
Kram

Det är verkligen fina dagar nu, om solen behagar visa sej. Vilket den faktiskt har gjort en hel del! :-)

För nån vecka sen hittade vi spår efter vildsvin på tomten, si så där 30 meter bakom vårt hus. Sonen sköt en stor galt där för knappt ett år sen, så nu ska han försöka överlista den nya besökaren också. Äpplen är utlagda och en trädstam insmetad med tjära... 8-)

Vildsvin förstås. Ja, glädjen över dem är inte hundra. Goda att äta men de gör skogen osäker. Vi har en bekant vars bror dödades av vildsvin. De sylvassa betarna är förträffliga mordredskap, kapar av artärer i benen. Tyska jägare har gärna tjocka Lederhosen och det är ingen slump.