Leontina

Öby kulle

Sista stopp innan vi återvände hem på lördagen var Öby kulle, här skulle spanas efter orm och snokar.

 

Uppepå kullen ser man rakt ner där det brukar vara lättast att få se orm och snok.

 

 

Jag gick nästan rakt in i en gren som hängde över stigen och sände en tanke till alla stackare som är pollenallergiker, men vackert att se på är det.

 

 

Där kom en ringlande

 

 

Och där låg ett helt nystan. Det var lite kallt, så de behövde nog hålla ihop med varandra mer än när solen lyser.

 

 

Vi gick ner och kollade, för det stod en massa människor där och tittade. Visst fanns de där också.

 

 

Nu är det vår och på kärestans ben sitter en nyvaken fluga!! Hahaha!

 

 

Vilken häftig orm (eller snok, rättare sagt!)-safari ni varit på!! Så där har jag aldrig sett dem hålla på, men det gör de väl antagligen bakom ryggen på mej eller så!? ;-) Vår tomt verkar vara ett ganska populärt tillhåll för just snokar. Huggormar har vi tack och lov inte sett till så ofta, men den största sån jag nånsin har sett var givetvis här hemma. Hu... 8-X Snokarna däremot gillar jag - de får gärna fortsätta bo här! :-)

Fy vilken otäckt inlägg!
Jag gillar ju inte alls ormar och har alltid haft en viss fobi för dem. Jag vågar inte gå i högt gräs på sommaren utan att ha stövlar på mig ifall någon orm skulle gå till anfall. Ja, ja! Jag vet att de inte anfaller, men om man trampar på dem så......
Jämfört med de där kräldjuren var flugan väldigt charmig!
Kram, Ingrid

Tänkte just att ni snart skulle åka till den här ormkullen! Jag såg en överkörd huggorm häromdagen. Men förra året var ni inte där alls om jag minns rätt. Som du förstår så skulle jag aldrig kunna frestas att åka dit!