Frånvaro

Igår var jag inte frånvarande på arbetet - tvärtom. Jag hade närvaro fram till mörkret föll och inte förrän då kunde jag lämna skolan och åka hem.
 
Väl där sjönk jag ner i soffan och satt tills det var dags att inta horisontalläge!
 
Idag kanske jag bloggar igen, för jag planerar att gå hem när jag slutar och inte sitta kvar och arbeta tills jag är ensam kvar.
 
Det är så bra att vara lärare.........
 
Vi har så korta dagar.............
 
För att inte tala om det långa sommarlovet på 3 månader..................
 
 
Det är många vanföreställningar om läraryrket av idag, många tror att det var som när jag började skolan i slutet på 50-talet. 
 
Så är det inte!!!!!!

Kommentarer
Postat av: ansepanse

nej, det är ju inte likadant att vara lärare nu som det var förr
det var längesedan jag var härinne
kramar

2014-03-19 @ 11:28:13
URL: http://kinaguld.blogg.se
Postat av: Mia

Hmm... det finns nog inget yrke som är som på 60-talet när jag började arbeta. Många av yrkena är borta, ersatta av ny teknik. De som finns kvar har fått helt andra krav och betydligt mer stressiga... Så tror jag vi har det alla. Jag tror inte att läraryrket är något drömyrke, inte för mig i alla fall. ;-)

Var rädd om dig! Det finns bara en av dig!

Svar: Mia, Tack för omtanken, jag tror jag håller på att jobba ihjäl mig, det är mer och mer ju längre tiden går och jag är innerligt trött på all dokumentation, men ser ändå slutet någonstans därborta om 1½ år. Jag har lärt mig när jag måste bromsa, det kunde jag inte förr, men nu är jag aningen mer försiktig. Kram på dig!
Leontina

2014-03-19 @ 13:36:52
URL: http://miatankar.wordpress.com
Postat av: Suss

ansepanse: Roligt att se dig här igen, välkommen flera gånger. Jag har redan tittat in till dig. Kram!

2014-03-19 @ 16:08:23
URL: http://leontina.blogg.se
Postat av: Inga M

Jag tror inte att någon har illusioner längre om vårt yrke, det var nog länge sedan. Media har ju gjort sitt bästa för att svartmåla vår tillvaro, så det som var avundsjuka för några decennier sedan när jag började jobba, har förbytts till medlidsamma blickar och beklaganden. De flesta inser nog att vi gör en full arbetsinsats uträknat över året. Och loven känns allt mer som konvalecens.

2014-03-19 @ 22:30:01
URL: http://inga.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0