Blomma i snön
Det låg en lite lustig blomma i snökanten utanför mitt hus. Jag tyckte den såg lite ful ut i färgen.
Har den frusit tänkte jag och vad är det?
Tagetes? Nääää, inte så här års.
Vad är det då?
Det är "Kolis" som hackat ett äpple så fint att det liknar en blomma!
Har den frusit tänkte jag och vad är det?
Tagetes? Nääää, inte så här års.
Vad är det då?
Det är "Kolis" som hackat ett äpple så fint att det liknar en blomma!
Det som göms i snö
Efter att ha klarat av Vasaloppet på lite drygt 4 timmar, frukost framför TV.n, där vi satt som två soffpotatisar och "sportade" allt vad vi orkade, tog vi på oss och gick ut.
Det var ganska skönt, inte soligt som igår, men ändå mildväder och jag njöt av alla bara fläckar vi gick förbi. Tänk att asfalt kan kännas som något riktigt underbart. Motsägelsefullt, men just nu njuter jag av att se den.
Det hade tinat fram väldigt mycket hundbajs och vi gick förbi en trädgård, där ägarna hade gjort om hela sin lilla baksida till en enda stor hundtoalett. Jag vågade inte ta fram kameran, men det var bland det äckligaste jag sett på länge. Mer gul snö än vit och minst 40 bajshögar! WÄK!!
Nästan hemma fick jag syn på något annat märkligt som börjat tina fram.
Jag frågade kärestan om han trodde att det skulle komma fram en hel bil, bara det blir lite mera vår. Han trodde inte det, han föreslog att det nog var en bakskärm som låg där.
Den som lever får se, han har förmodligen rätt!
Hellre bildelar än bajs, men helst ingenting mer än marken!
Det var ganska skönt, inte soligt som igår, men ändå mildväder och jag njöt av alla bara fläckar vi gick förbi. Tänk att asfalt kan kännas som något riktigt underbart. Motsägelsefullt, men just nu njuter jag av att se den.
Det hade tinat fram väldigt mycket hundbajs och vi gick förbi en trädgård, där ägarna hade gjort om hela sin lilla baksida till en enda stor hundtoalett. Jag vågade inte ta fram kameran, men det var bland det äckligaste jag sett på länge. Mer gul snö än vit och minst 40 bajshögar! WÄK!!
Nästan hemma fick jag syn på något annat märkligt som börjat tina fram.
Jag frågade kärestan om han trodde att det skulle komma fram en hel bil, bara det blir lite mera vår. Han trodde inte det, han föreslog att det nog var en bakskärm som låg där.
Den som lever får se, han har förmodligen rätt!
Hellre bildelar än bajs, men helst ingenting mer än marken!
Det finns hopp
Vi har varit ute och handlat och varit på lokal och fikat. Det blev utmärkta konditori Vasa - som vanligt får jag snart skriva, för nu har vi varit på Vasa 5 eller 6 gånger i rad.
URGODA bullar och mackor har de, så det är inte så konstigt att vi dras dit som kamelen till vattenhålet.
I alla fall konstaterade jag att något håller på att hända utomhus.
På Vasagatan
Svartån
Bron över Svartån nedanför Nikolaikyrkan
Parkeringen på Biltema
Man ser marken och änderna simmar istället för att stå och frysa på isen.
DET LJUSNAR!!!!!!!
URGODA bullar och mackor har de, så det är inte så konstigt att vi dras dit som kamelen till vattenhålet.
I alla fall konstaterade jag att något håller på att hända utomhus.
På Vasagatan
Svartån
Bron över Svartån nedanför Nikolaikyrkan
Parkeringen på Biltema
Man ser marken och änderna simmar istället för att stå och frysa på isen.
DET LJUSNAR!!!!!!!
På andra sidan Högen
Det är absolut inte en uppföljning till filmen "På andra sidan häcken" som rubriken syftar till. Det är precis som det står, på andra sidan Högen. Jimmy fattar direkt, det vet jag!
Vi har haft friluftsdag i skolan och med tanke på årstiden var det en vinterfriluftsdag. Förra året lovade jag mitt arbetslag att jag skulle sluta gå i strejk när det var fråga om just den sortens dagar och medverka i åtminstone en/år.
Jag bestämde mig för att det fick bli just i dag som jag skulle ut i den vita världen.
Istället för Storstenshöjden eller Ånnaboda skulle vi till Högen, dvs Kvarntorpshögen. På andra sidan om uppfartsvägen finns Kumla kommuns och Kumla skidförenings slalombacke med lift, grillplats och olika stugor.
Det var en fantastisk dag som "Aktiv Assistans Örebro" hade bjudit in till. Det fanns vinterlekar, häst och släde från Kvinnersta Naturbruksgymnasium, varm saft, kaffe och en man som stod och stekte raggmunk och fläsk, samt grillade korv nästan hela dagen. Man fick äta hur mycket man ville och raggmunk är min ABSOLUTA älsklingsrätt. Jag är proppmätt än, över 5 timmar senare.
Majsan och jag körde igång med matsäcken direkt vi hade kommit fram. Jag citerar henne: "Det magen har, det har den och får den mer så tar den". Hon hade skinkmackor och jag stektäggmacka.
Vi var flera klasser som var där och alla drog iväg åt olika håll.
Skidbacken
Här står hästen Fredrik och väntar på första lasset stora och små som vill ut på en slädtur.
Han behövde inte vänta länge. Jag snodde mig att fotografera innan det bar iväg.
Ut på de oändliga vidderna bar det, eller....... kanske inte fullt så långt, men det var härligt att sitta där och förflyttas framåt, alldeles tyst, bara lite rasp från medarna.
Den andra hästen hade en liten matpaus.
Vinterlekar var bl a en variant av curling, att kasta olika tunga bollar så nära mitten som möjligt. Det var inte vi vuxna som var bäst - långtifrån.
Vid sidan om kunde man testa att "fånga renen" med lasso.
Hon som provade först lyckades direkt, inte heller det någon av oss vuxna.
För att visa oss lite sportiga vi också, kastade I-M och jag oss ner och gjorde varsin ängel.
Syns den? Eller har den redan flugit iväg?
Himlen var klarblå och solen sken. T o m en antivintermänniska som jag kände att det var njutbart.......
............. och inte blev det sämre när man efter de underbara raggmunkarna och det knaperstekta fläsket, fick kokkaffe på öppen eld!
Nu har jag dock fyllt min vinterkvot för den här terminen, hur skönt det än var!
Vi har haft friluftsdag i skolan och med tanke på årstiden var det en vinterfriluftsdag. Förra året lovade jag mitt arbetslag att jag skulle sluta gå i strejk när det var fråga om just den sortens dagar och medverka i åtminstone en/år.
Jag bestämde mig för att det fick bli just i dag som jag skulle ut i den vita världen.
Istället för Storstenshöjden eller Ånnaboda skulle vi till Högen, dvs Kvarntorpshögen. På andra sidan om uppfartsvägen finns Kumla kommuns och Kumla skidförenings slalombacke med lift, grillplats och olika stugor.
Det var en fantastisk dag som "Aktiv Assistans Örebro" hade bjudit in till. Det fanns vinterlekar, häst och släde från Kvinnersta Naturbruksgymnasium, varm saft, kaffe och en man som stod och stekte raggmunk och fläsk, samt grillade korv nästan hela dagen. Man fick äta hur mycket man ville och raggmunk är min ABSOLUTA älsklingsrätt. Jag är proppmätt än, över 5 timmar senare.
Majsan och jag körde igång med matsäcken direkt vi hade kommit fram. Jag citerar henne: "Det magen har, det har den och får den mer så tar den". Hon hade skinkmackor och jag stektäggmacka.
Vi var flera klasser som var där och alla drog iväg åt olika håll.
Skidbacken
Här står hästen Fredrik och väntar på första lasset stora och små som vill ut på en slädtur.
Han behövde inte vänta länge. Jag snodde mig att fotografera innan det bar iväg.
Ut på de oändliga vidderna bar det, eller....... kanske inte fullt så långt, men det var härligt att sitta där och förflyttas framåt, alldeles tyst, bara lite rasp från medarna.
Den andra hästen hade en liten matpaus.
Vinterlekar var bl a en variant av curling, att kasta olika tunga bollar så nära mitten som möjligt. Det var inte vi vuxna som var bäst - långtifrån.
Vid sidan om kunde man testa att "fånga renen" med lasso.
Hon som provade först lyckades direkt, inte heller det någon av oss vuxna.
För att visa oss lite sportiga vi också, kastade I-M och jag oss ner och gjorde varsin ängel.
Syns den? Eller har den redan flugit iväg?
Himlen var klarblå och solen sken. T o m en antivintermänniska som jag kände att det var njutbart.......
............. och inte blev det sämre när man efter de underbara raggmunkarna och det knaperstekta fläsket, fick kokkaffe på öppen eld!
Nu har jag dock fyllt min vinterkvot för den här terminen, hur skönt det än var!
Tjockt brev
Söstra mi, dvs, nästansyster A, skickade ett tjockt brev till mig häromdagen. Brev skickar vi ofta till varandra, oftare än vi mailar, för det är mycket roligare, men tjocka brev är mera sällsynta.
Jag sparade det till sist, öppnade fönsterkuvert o dyl först.
Hon hade häftat ihop det väldigt noga, massor med vassa häftklammer som jag pillade bort försiktigt, med tanken att kunna återanvända det vadderade kuvertet.
Inuti låg något platt, men med mycket polstring runt om sig och vältejpat. Jag förstod ingenting, vad i hela fridens dagar hade hon skickat?
Man kan lugnt säga att hon är lokalpatriot!
Det är visst inför Körslaget, men passar ju även till "Andra chansen" om man vill.
Jag kan väl erkänna att jag inte har hört en enda Melodifestivallåt än.
Jag sparade det till sist, öppnade fönsterkuvert o dyl först.
Hon hade häftat ihop det väldigt noga, massor med vassa häftklammer som jag pillade bort försiktigt, med tanken att kunna återanvända det vadderade kuvertet.
Inuti låg något platt, men med mycket polstring runt om sig och vältejpat. Jag förstod ingenting, vad i hela fridens dagar hade hon skickat?
Man kan lugnt säga att hon är lokalpatriot!
Det är visst inför Körslaget, men passar ju även till "Andra chansen" om man vill.
Jag kan väl erkänna att jag inte har hört en enda Melodifestivallåt än.
Ordspråk
Jag vet inte om det är ett ordspråk, det kanske heter något annat. Talesätt t ex?
Med risk att jag får några islamistiska fundamentalister som granskar mig vill jag ändå säga:
"Kommer inte berget till Muhammed, får Muhammed komma till berget."
Alltså tog jag helt sonika och fixade mig en egen liten vår.
Den pågår i mycket liten skala i mitt kök och jag gläds oerhört, trots att jag inte kom åt en enda blomkruka. De ligger insnöade i boxen på baksidan. Det fick bli en skål från IKEA och jag tycker det blev bra!
Jag blundar när jag går till bilen på morgonen, då har jag kvar rätt bild på näthinnan.
Med risk att jag får några islamistiska fundamentalister som granskar mig vill jag ändå säga:
"Kommer inte berget till Muhammed, får Muhammed komma till berget."
Alltså tog jag helt sonika och fixade mig en egen liten vår.
Den pågår i mycket liten skala i mitt kök och jag gläds oerhört, trots att jag inte kom åt en enda blomkruka. De ligger insnöade i boxen på baksidan. Det fick bli en skål från IKEA och jag tycker det blev bra!
Jag blundar när jag går till bilen på morgonen, då har jag kvar rätt bild på näthinnan.
Översvämning
Ute i världen är det jordskalv och jordbävningar, tsunamis och översvämningar, snökaos och klass 2 o 3-varningar. Det är stort och allvarligt.
Här hemma hos mig är det också en form av översvämning. Den är liten och aningen besvärande!
Inomhus!
Jag dränks i tidningar! Självförvållat dessutom ! !
Hör bara:
* Jag prenumererar på dagstidningen Nerikes Allehanda, OJ, Vi-tidningen, M-magasin och ETC-Örebro.
* Sedan har jag arbetsrelaterade tidningar som Specialpedagogen, Lärartidningen och Fotnoten.
* Jag är fortfarande med i adoptionsföreningen Bfa (Barnen framför allt) och får deras tidning 4 gånger om året.
* Bostadsrättsföreningen är kopplad till HSB, så deras tidning dyker in regelbundet.
* Så är jag medlem i SMC och får deras motorcykeltidning varannan månad. Den lämnar jag dock så gott som oläst till kärestan, men den landar ju här innan den går vidare.
* Eftersom jag är medlem i Coop kommer även Med Mera-tidningen.
Efter denna uppräkning, där det kanske rent av saknas någon tidning som jag inte minns, känner jag SUCK och PUST!
Visserligen skickar jag så mycket som möjligt vidare till andra. Då är vi fler som läser för samma pris, men då händer också det underbara att jag får tidningar tillbaka.
Perpetuum mobile kan man lugnt säga! Tillägg: Fick just syn på Allt om Mat, den glömde jag!
Här hemma hos mig är det också en form av översvämning. Den är liten och aningen besvärande!
Inomhus!
Jag dränks i tidningar! Självförvållat dessutom ! !
Hör bara:
* Jag prenumererar på dagstidningen Nerikes Allehanda, OJ, Vi-tidningen, M-magasin och ETC-Örebro.
* Sedan har jag arbetsrelaterade tidningar som Specialpedagogen, Lärartidningen och Fotnoten.
* Jag är fortfarande med i adoptionsföreningen Bfa (Barnen framför allt) och får deras tidning 4 gånger om året.
* Bostadsrättsföreningen är kopplad till HSB, så deras tidning dyker in regelbundet.
* Så är jag medlem i SMC och får deras motorcykeltidning varannan månad. Den lämnar jag dock så gott som oläst till kärestan, men den landar ju här innan den går vidare.
* Eftersom jag är medlem i Coop kommer även Med Mera-tidningen.
Efter denna uppräkning, där det kanske rent av saknas någon tidning som jag inte minns, känner jag SUCK och PUST!
Visserligen skickar jag så mycket som möjligt vidare till andra. Då är vi fler som läser för samma pris, men då händer också det underbara att jag får tidningar tillbaka.
Perpetuum mobile kan man lugnt säga! Tillägg: Fick just syn på Allt om Mat, den glömde jag!
En till - fortsättning
Kärestan har lusläst 3 fågelböcker idag och har nu utrett mina funderingar om vem "En till" är.
Det är Kolis lilla fästmö, i de två tjockare och mer innehållsrika böckerna står att honan har grå/mörk näbb och ljusare fjäderdräkt. Det stämmer precis.
Inte nog med att det är hans fästmö, han har flera stycken.......!
Tuppen i koltrasthönsgården är han tydligen!
Det är Kolis lilla fästmö, i de två tjockare och mer innehållsrika böckerna står att honan har grå/mörk näbb och ljusare fjäderdräkt. Det stämmer precis.
Inte nog med att det är hans fästmö, han har flera stycken.......!
Tuppen i koltrasthönsgården är han tydligen!
En till
Nu har det dykt upp en till som tycker om mig. Jag undrar så vad det är för sort.
Den ser ju ut precis som koltrasten, men näbben är mörkgrå. 
Lika glupsk och orädd, den och kolis jagar inte heller bort varandra. Den som kommer sist sitter och avvaktar och inväntar sin tur.
Först trodde jag att det kunde vara en koltrasthona, men i boken står att både hane och hona har gul näbb.
Jag ska leta vidare, för jag tycker inte om att inte få svar när jag undrar över något, även om jag måste leta reda på svaret själv.
Trast och stare ska jag slå upp, sen kanske jag vet - eller så får jag svar här på bloggen av någon amatörornitolog eller kanske en som verkligen kan sin fåglelbok utantill.
MC-mässa
Jag fick ett pling i mobilen häromdagen. Det var från Carlbarks Motor i Kumla, det är MC-mässa i helgen. Har man som vi varit på den "riktiga" mässan i Stockholm några gånger, smäller inte Kumla särskilt högt, men det är i alla fall roligt att åka dit och kolla.
Idag var det plusgrader! Det är knappt man vet vad det betyder, men på vägen märktes det. Blött och slaskigt.
Jag njöt, men när jag tänkte på minusgraderna till kvällen försvann den känslan. Huva, vad halt det kommer att bli och så många avåkningar och olyckor.
Väl framme i Kumla var det inte bara vi som fått plinget i mobilen.
De hade plogat upp gräsplanen utanför och gjort om den till parkering. Det var fullt åt båda hållen.
Vi åker BMW och det kändes lite högtidligt att se, att Carlbarks, som fokuserar på HD, hade ett eget "tält" (tak utan väggar) för bara BMW.
Västgötaklimax blev det när vi kom fram och såg vad som stod under taket.
EU-moppar!
Vi ska inte byta motorcykel, vi är SÅÅÅÅÅÅÅ nöjda med vår, men det är som sagt roligt att titta och det kostar ingenting.
Sprillans nytt kostar väldigt mycket! Jag reser hellre upp de pengarna.
Det är gott om fina färger att välja på från BMW.
En liten flukt in i HD.s egen lilla helgedom mitt i affären.
Det här med glidarhojar har aldrig tilltalat någon av oss, tur vi tycker lika.
Sedan hittade vi avdelningen för begagnade BMW.
Den var riktigt snygg tyckte jag och undrade i mitt stilla sinne om kärestan gick i andra tankar än jag? Jag är nämligen väldigt nöjd med vår hoj.
Den hade en liten egen strömbrytare för uppvärmningen av handtagen.
Det tyckte jag var fiffigt!
Sedan kom dråpslaget!
Klockan gick FEL!!!!!!!
Vilken tur (fnissar). Jag tror inte vi hade bytt ändå, även om den gått på sekunden rätt.
När vi gick därifrån fick jag nya, käcka tips på rostlagning av bilar.
Silvertejp och sprayfärg i samma nyans som resten av bilen!!!!!!!
Idag var det plusgrader! Det är knappt man vet vad det betyder, men på vägen märktes det. Blött och slaskigt.
Jag njöt, men när jag tänkte på minusgraderna till kvällen försvann den känslan. Huva, vad halt det kommer att bli och så många avåkningar och olyckor.
Väl framme i Kumla var det inte bara vi som fått plinget i mobilen.
De hade plogat upp gräsplanen utanför och gjort om den till parkering. Det var fullt åt båda hållen.
Vi åker BMW och det kändes lite högtidligt att se, att Carlbarks, som fokuserar på HD, hade ett eget "tält" (tak utan väggar) för bara BMW.
Västgötaklimax blev det när vi kom fram och såg vad som stod under taket.
EU-moppar!
Vi ska inte byta motorcykel, vi är SÅÅÅÅÅÅÅ nöjda med vår, men det är som sagt roligt att titta och det kostar ingenting.
Sprillans nytt kostar väldigt mycket! Jag reser hellre upp de pengarna.
Det är gott om fina färger att välja på från BMW.
En liten flukt in i HD.s egen lilla helgedom mitt i affären.
Det här med glidarhojar har aldrig tilltalat någon av oss, tur vi tycker lika.
Sedan hittade vi avdelningen för begagnade BMW.
Den var riktigt snygg tyckte jag och undrade i mitt stilla sinne om kärestan gick i andra tankar än jag? Jag är nämligen väldigt nöjd med vår hoj.
Den hade en liten egen strömbrytare för uppvärmningen av handtagen.
Det tyckte jag var fiffigt!
Sedan kom dråpslaget!
Klockan gick FEL!!!!!!!
Vilken tur (fnissar). Jag tror inte vi hade bytt ändå, även om den gått på sekunden rätt.
När vi gick därifrån fick jag nya, käcka tips på rostlagning av bilar.
Silvertejp och sprayfärg i samma nyans som resten av bilen!!!!!!!
Shantung 23 och böcker
Idag steg jag upp tidigt för att åka ner till stan och gå på bokrea. Det var inte mycket jag skulle ha, men jag ville inte riskera att missa det jag inte skulle ha, så det gällde att vara där i tid.
På första stället, som blev Åhléns bokavdelning slungades jag raskt tillbaka till tiden för mitt första läppstift.
SHANTUNG 23
På väg in i affären krockade jag nästan med en tjej som hade såna aprikosbleka läppar som jag vill minnas att man fick av Shantung 23.
Överläppen på den här munnen liknar 23:an, tycker mitt minne. Kan det vara så? Kanske lite mer åt det aprikosa hållet. Det jag inte kommer ihåg, är om det var med eller utan pärlemor?
Det måste vara fler än jag som minns just det läppstiftet, för där jag växte upp och bland mina kompisar var det det allra vanligaste sminket under en period.
Nästansyrran A och jag använde helt vitt läppstift också, då såg vi nästan döende ut, något som hennes pappa aldrig undlät att påpeka för oss.
Oavsett vad vi hade för planer för kvällen, skulle han inspektera oss innan vi gick ut. Det slog aldrig fel, vi var helt godkända varje gång, sånär som på läppstiftet.
Han satt i sin stol när vi kom in för att säga hej då, sen sa han:
"Kära flickor, kvinnor ska ha RÖDA läppar, ni ser ut som ni håller på att dö."
Vi som tyckte han var stenålders bara skrattade och gick iväg ut till alla andra vit- och Shantung 23-läppade kompisar. Idag använder jag på sin höjd läppglans, jag är ceratinist!
Böcker?
Jodå, det blev en hel del - till mig, till kärestan, till engelska kompisen och att lägga på stack i "Bra-att-ha-högen". Jag ska genast gå och slå in dem jag ska ge bort, den till England är en julklapp. Här är vi inte ute i sista minuten minsann!
Vita bergen
När jag var liten bodde mormor på söder i Stockholm. Mormor bodde på Krukmakaregatan och när vi var där på besök blev det bl a promenader i parkerna, förutom allt annat roligt som fanns i huvudstaden.
Mormor pratade ofta om Vita bergen och i mina öron lät det väldigt spännande.
Jag är säker på att vi var där, men jag minns inte vilket som var Tantolunden och vilket som var Vita bergen. Jag minns bara känslan inombords varje gång jag hör orden "Vita bergen" uttalas. Det får mig alltid att tänka på mormor och lek i parker, hon sa det också på ett speciellt sätt.
Idag muttrade jag Vita bergen för mig själv, tänkte genast på mormor, för att raskt övergå till många bloggares favoritämne just nu: "Vinterns vedermödor och all snö".
Det finns ju ett uttryck som säger: "Varav hjärtat är fullt, talar munnen." Som en travesti på det, skulle jag vilja säga: "Varav sinnet är fullt, skriver fingrarna!"
Här på vårt område har vi numera våra egna Vita bergen, jag behöver bara dra upp persiennen, jag har dem rakt utanför.
Den här bilden är från i söndags, snön gick ett par dm upp på fönsterblecket. Det hade vräkt ner hela dagen och natten, samt blåst, så mitt uterumstak var fullpackat. Parkeringen syns knappt där bakom berget.
Idag när jag drog upp, höll äntligen en traktor med skopa på att rensa lite på gatorna och här runtomkring. Då passade det bra att bygga på bergen lite.
Barnens lekstuga ute på lekplatsen är inbäddad..........
.............. och snart lekredskapen också ser det ut som.
Sedan bytte han avstjälpningsplats och körde in precis bredvid min bil, men då blev det fart på mig. Slutfotograferat och ut snabbt som blixten.
Jag rev med mig bilnyckeln i farten, sen kom jag ihåg dotterns förmaningar om att inte rusa omkring i 180, så jag växlade ner för att inte bli den där tanten som halkar på en isfläck. (OBS: Kom ihåg att det var inne i hallen jag voltade när jag bröt mig före jul).
Istället för att härja med kraken som slet med snön talade jag via teckenspråk och fick ja på min fråga om han kunde ploga bort alla valkar och kanter som min bil har under sig. HÄRLIGT!
Jag for till ICA Maxi och köpte lite allt möjligt. Citroner och pålägg skulle jag ha, det gick på 413. 66 kronor.
Hur det kan bli!
När jag kom hem kunde jag skymta asfalten på min plats, det var längesen!
Mormor pratade ofta om Vita bergen och i mina öron lät det väldigt spännande.
Jag är säker på att vi var där, men jag minns inte vilket som var Tantolunden och vilket som var Vita bergen. Jag minns bara känslan inombords varje gång jag hör orden "Vita bergen" uttalas. Det får mig alltid att tänka på mormor och lek i parker, hon sa det också på ett speciellt sätt.
Idag muttrade jag Vita bergen för mig själv, tänkte genast på mormor, för att raskt övergå till många bloggares favoritämne just nu: "Vinterns vedermödor och all snö".
Det finns ju ett uttryck som säger: "Varav hjärtat är fullt, talar munnen." Som en travesti på det, skulle jag vilja säga: "Varav sinnet är fullt, skriver fingrarna!"
Här på vårt område har vi numera våra egna Vita bergen, jag behöver bara dra upp persiennen, jag har dem rakt utanför.
Den här bilden är från i söndags, snön gick ett par dm upp på fönsterblecket. Det hade vräkt ner hela dagen och natten, samt blåst, så mitt uterumstak var fullpackat. Parkeringen syns knappt där bakom berget.
Idag när jag drog upp, höll äntligen en traktor med skopa på att rensa lite på gatorna och här runtomkring. Då passade det bra att bygga på bergen lite.
Barnens lekstuga ute på lekplatsen är inbäddad..........
.............. och snart lekredskapen också ser det ut som.
Sedan bytte han avstjälpningsplats och körde in precis bredvid min bil, men då blev det fart på mig. Slutfotograferat och ut snabbt som blixten.
Jag rev med mig bilnyckeln i farten, sen kom jag ihåg dotterns förmaningar om att inte rusa omkring i 180, så jag växlade ner för att inte bli den där tanten som halkar på en isfläck. (OBS: Kom ihåg att det var inne i hallen jag voltade när jag bröt mig före jul).
Istället för att härja med kraken som slet med snön talade jag via teckenspråk och fick ja på min fråga om han kunde ploga bort alla valkar och kanter som min bil har under sig. HÄRLIGT!
Jag for till ICA Maxi och köpte lite allt möjligt. Citroner och pålägg skulle jag ha, det gick på 413. 66 kronor.
Hur det kan bli!
När jag kom hem kunde jag skymta asfalten på min plats, det var längesen!
Inte riktigt gyllene skor
Hemma hos min kompis I-L finns inte bara föremål som är till för att användas, utan också sånt som fröjdar ögat.
Hon har en förkärlek för färger i den vinröda skalan och har svårt att motstå just den färgen när hon råkar stöta på den.
Senast jag var där stod de här lite på sidan om i hallen, precis som någon just klivit ur dem.
Jag har aldrig sett henne med något dylikt på fötterna, så jag hojtade förstås till när min blick föll på dem.
Jo mycket riktigt, hon hade köpt dem enbart för att de var vackra.
De stod där som vilken prydnadssak som helst, fast jag har ju inte mina prydnadssaker på golvet. Å andra sidan har jag inga skor till prydnad, jag använder dem, men jag tilltalas av att se sånt här. Tänk bara på bordböcker, det har jag alltid en hög framme och mest till lyst!
Tänk, vi råkar ha samma skonummer och jag som oftast var längst, oavsett vilka kompisar jag var med, har nästan aldrig ägt ett par högklackade. Det är lite extra lockande när jag får chansen att testa.
Av med sockor och i med fötter för att försöka se ut som de gör i "Let's dance!"
Nja, det gick inget vidare, inte blev jag så snygg på fötterna heller, som jag hade föreställt mig. Jag lyckades få på mig båda, men när jag reste mig upp..............
........................ fick jag genast sätta mig ner igen.
Okej! "Inse fakta," sa jag till mig själv. "Långvarigt leverne i Birken, ger inte den sorters fötter som dessa skor med flera, är tillverkade till. "
Ingen stor förlust, men jag ville ändå ha en vacker bild på en fot i den läckra skon. Jag lirkade av mig den högra och satte upp vänstra foten på en liten, för ändamålet mycket lämplig pall.
Nja igen, kära dottern min påpekade raskt att det inte var någon idé.
Dessutom hade jag ju orakade ben............ bara en sån sak.
MEN, hade jag bara haft ett par snygga nylonstrumpor på mig, hade jag genast svassat ut i en tango!
Eller????????????
Hon har en förkärlek för färger i den vinröda skalan och har svårt att motstå just den färgen när hon råkar stöta på den.
Senast jag var där stod de här lite på sidan om i hallen, precis som någon just klivit ur dem.
Jag har aldrig sett henne med något dylikt på fötterna, så jag hojtade förstås till när min blick föll på dem.
Jo mycket riktigt, hon hade köpt dem enbart för att de var vackra.
De stod där som vilken prydnadssak som helst, fast jag har ju inte mina prydnadssaker på golvet. Å andra sidan har jag inga skor till prydnad, jag använder dem, men jag tilltalas av att se sånt här. Tänk bara på bordböcker, det har jag alltid en hög framme och mest till lyst!
Tänk, vi råkar ha samma skonummer och jag som oftast var längst, oavsett vilka kompisar jag var med, har nästan aldrig ägt ett par högklackade. Det är lite extra lockande när jag får chansen att testa.
Av med sockor och i med fötter för att försöka se ut som de gör i "Let's dance!"
Nja, det gick inget vidare, inte blev jag så snygg på fötterna heller, som jag hade föreställt mig. Jag lyckades få på mig båda, men när jag reste mig upp..............
........................ fick jag genast sätta mig ner igen.
Okej! "Inse fakta," sa jag till mig själv. "Långvarigt leverne i Birken, ger inte den sorters fötter som dessa skor med flera, är tillverkade till. "
Ingen stor förlust, men jag ville ändå ha en vacker bild på en fot i den läckra skon. Jag lirkade av mig den högra och satte upp vänstra foten på en liten, för ändamålet mycket lämplig pall.
Nja igen, kära dottern min påpekade raskt att det inte var någon idé.
Dessutom hade jag ju orakade ben............ bara en sån sak.
MEN, hade jag bara haft ett par snygga nylonstrumpor på mig, hade jag genast svassat ut i en tango!
Eller????????????
Absint
Jag läser lite fakta om Absint på nätet som jag förmedlar här.
Absint kommer av grekiskans absinthion, för malört.
Den skapades i början av 1790-talet av doktor Ordinaire i Schweiz (det namnet gör mig fundersam - Doktor Ordinär?).
Absint är ett alkoholstarkt destillat (55 - 72%) och de smakgivande ingredienserna är malört, anis, stjärnanis, isop och fänkål. När jag läser det, tänker jag mer på matbrödskryddor än på sprit måste jag säga.
Absint förbjöds i flera europeiska länder och USA mellan 1910 och 1915 på grund av sin förmodade hälsovådlighet.
Jaha och vilken sprit är nyttig är min nästa tanke? Jo, lite rödvin är bra för blodet, en whisky kan fördriva diverse magåkommor (utomlands) hävdar vissa. En cognac när man fryser är inte så dum osv osv, men hälsosamt...... inte vet jag?
Idag kan man köpa Absint i de flesta länder, även i Sverige.
Det var lite från Systembolagets faktabit om Absint.
En som köpt Absint när hon var i Prag, är min kära "storasyster" M. Vi var där hos henne och sambon förra lördagen och när vi suttit och gaggat ett par timmar om allt och inget kom vi in på ämnet Absint.
Hon bjöd på det på drinkfest hemma hos mig för några år sen och det var som avrundning på den kvällen.
Vi skulle bara ta något litet innan vi skingrades och jag tog fram mina snapsglas som rymmer högst en 2:a. Alla smuttade försiktigt utom en av oss (det var inte jag), hon svepte sin och efter det fick hon basröst med vilken hon utbrast i en saftig kötted, när väl den kommit ut, var hon tyst.
När jag var i Prag senast köpte jag en absintsked till M i present, just för att undvika ovan beskrivna situationer i framtiden, för Absint måste väl varje människa alltid ha hemma?
M och jag bestämde oss för att lista ut hur det ska intas för att vara drickbart, för i snapsglas bör man inte ta den . Det kanske t o m kunde vara lite gott om man gjorde rätt?
Vi läste på nätet och där fanns flera metoder. Vi bestämde oss att först testa den populära tjeckiska varianten, eftersom både sprit och sked var därifrån.
Man skulle ha lite Absint i botten av ett absintglas - vi fick nöja oss med ett mjölkglas.
Skeden skulle placeras på glaset och på den en sockerbit.
Sedan skulle sockerbiten dränkas in med Absint och tändas på.
ÅÅÅåååååh, vad vi eldade, den ena tändstickan efter den andra.
Den brann inte så värst, trots att vi droppade på mer "tändvätska".
Det var meningen att sockerbiten skulle smälta och karamelliseras. Det som inte var meningen var att M bara hade gammeldags sockerbitar, hon skulle haft porösa, som smälter på några sekunder.
Till slut, många tändstickor senare och efter att vi båda hade lite svedda fingertoppar, hade sockerbiten åtminstone fått ett karamelliserat ytskikt.
Då skulle den ner i glaset och det skulle tillsättas iskallt vatten och gärna is.
Sockret hade väldigt god vidhäftningsförmåga, så det satt fast på skeden. Vi rörde och rörde och rörde och till slut lossnade det mesta.
Samtidigt testade vi i ett annat glas på ett annat vis. Bara att lösa upp socker direkt i Absinten och sedan tilllsätta det iskalla vattnet.
Här är resultatet av våra husliga gärningar.
Det ljusgröna har bara utrörd sockerbit. Den gröngula har den karamelliserade + lite aska från tändstickorna och lite osmält socker som var för bränt för att smälta.
Sedan vidtog Absintprovning och vi var rörande (höhöhö, vilket vitsigt ordval) eniga om att det ska vara den tjeckiska varianten.
Nästa gång ska vi testa med lättsmält socker - hemma hos mig kanske, för jag kunde inte vara sämre än "storasyster" min, så förutom varsin sked, köpte jag mig också en flaska Absint i Prag, för ett par år sen.
Den är dock fortfarande oöppnad. Den är så stark, att jag inte inte känt något behov av den, men nu kanske, när det är sådan vargavinter. Vem vet?
Längst ner på etiketten står det 70 %!
Tipp, tapp
Jag har nyss avverkat min första arbetsvecka efter volten i hallen före jul. Det var jätteroligt att komma tillbaka till skolan och väldigt tröttande. Det kommer jag dock snart över. Bara att lägga sig i tid, inte läsa till 2 på nätterna under veckorna, så ordnar det sig.
Nu har jag dessutom sportlov - medveten strategi att friskskriva mig 1 vecka innan lovet för att känna efter hur det gick. Det gick ganska bra!
När jag kom till skolan kunde jag konstatera att dels är den nya skoldelen (2-våningsbyggnaden) en riktig värmeläcka, dels att kommunen måste ha gott om pengar i skadeståndskassaskrinet.
Nog är det vackert, men inte går jag därunder inte! Det räcker med ett hål i huvudet, som jag fick i samband med volten. Skulle de här falla ner kan de rentav vara dödande.
Jag förstår inte att de får vara kvar.
MEN, vackert är det!
MMMMMMMMMMMMMM...
........MARABOU MJÖLKCHOKLAD!
Jag minns bioreklamen innan matineén började när jag var liten. Det kostade 75 öre att gå på matiné, oftast fick jag 1 krona och jag fick använda 25-öringen till vad jag ville.
Mycket passligt kostade en tablettask 25 öre och det var helt perfekt, sånär som det kvalfyllda i att välja sort. Jag valde oftast Friska Fläktar, Viol eller TuttiFrutti.
Just Friska Fläktar tyckte jag inte så mycket om, det var små, hårda sockerkulor i olika färger. De hade dock fördelen att man kunde slösa bort några genom att kasta mot de kompisar man ville visa, att även jag och någon annan kompis också var där. Även om man kastade iväg halva asken åt olika håll, fanns det kvar att äta på när väl bion började.
Sedan började det med reklam. Där var Alice Babs som sjöng om Toy. "Tugga Toy bli frisk i munnen, av att tugga Toy" - eller något liknande.
Sedan kom reklamen för Marabou Mjölkchoklad och jag tror det var Yvonne Lombard som satt där med en smarrig chokladkaka framme på filmduken och nere i salongen satt jag med en halv ask Friska Fläktar.
Kolla, jag hittade Yvonne på nätet!
Det är inte så konstigt att det någonstans i ens inre finns en betingad reflex när man passerar Marabous alla kakor som lockar i affären. De bara ropar: " Välj mig, köp, ät och njut!"
Ofta står jag emot, idag gjorde jag det inte! Det låg en sprillans ny frestelse där och äckalde sig. Mandel, salt och choklad. Hur gott lät inte det?
Nu vet jag hur gott det är! Det blev inget över till någon annan.
Inte ens pappret finns kvar som avslöjar min lilla eftermiddagsorgie. Endast en skinnflådd gom återstår, för det var lite strävt med mandeln och saltet - MEN ACK SÅ UNDERBART!
Jag minns bioreklamen innan matineén började när jag var liten. Det kostade 75 öre att gå på matiné, oftast fick jag 1 krona och jag fick använda 25-öringen till vad jag ville.
Mycket passligt kostade en tablettask 25 öre och det var helt perfekt, sånär som det kvalfyllda i att välja sort. Jag valde oftast Friska Fläktar, Viol eller TuttiFrutti.
Just Friska Fläktar tyckte jag inte så mycket om, det var små, hårda sockerkulor i olika färger. De hade dock fördelen att man kunde slösa bort några genom att kasta mot de kompisar man ville visa, att även jag och någon annan kompis också var där. Även om man kastade iväg halva asken åt olika håll, fanns det kvar att äta på när väl bion började.
Sedan började det med reklam. Där var Alice Babs som sjöng om Toy. "Tugga Toy bli frisk i munnen, av att tugga Toy" - eller något liknande.
Sedan kom reklamen för Marabou Mjölkchoklad och jag tror det var Yvonne Lombard som satt där med en smarrig chokladkaka framme på filmduken och nere i salongen satt jag med en halv ask Friska Fläktar.
Kolla, jag hittade Yvonne på nätet!
Det är inte så konstigt att det någonstans i ens inre finns en betingad reflex när man passerar Marabous alla kakor som lockar i affären. De bara ropar: " Välj mig, köp, ät och njut!"
Ofta står jag emot, idag gjorde jag det inte! Det låg en sprillans ny frestelse där och äckalde sig. Mandel, salt och choklad. Hur gott lät inte det?
Nu vet jag hur gott det är! Det blev inget över till någon annan.
Inte ens pappret finns kvar som avslöjar min lilla eftermiddagsorgie. Endast en skinnflådd gom återstår, för det var lite strävt med mandeln och saltet - MEN ACK SÅ UNDERBART!
Bara prat, inget inlägg
Ikväll blir det inget skrivande här.
Jag har varit ute med en kär väninna och pratat, lyssnat, surrat, diskuterat, planerat osv osv osv i över 3 hela timmar. Jag har inte ett dugg mer att säga ikväll och inte mycker mer att orda om det.
Vi har haft en otroligt trevlig em och kväll och vi kommer att göra om det.
Enda skillnaden på bilden och oss, är att våra bubblor var fulla med bubblande ord!
Jag har varit ute med en kär väninna och pratat, lyssnat, surrat, diskuterat, planerat osv osv osv i över 3 hela timmar. Jag har inte ett dugg mer att säga ikväll och inte mycker mer att orda om det.
Vi har haft en otroligt trevlig em och kväll och vi kommer att göra om det.
Enda skillnaden på bilden och oss, är att våra bubblor var fulla med bubblande ord!
Spår i snön
I eftermiddag när jag kom hem såg jag spår i snön fram till mitt hus.
Någon hade gått där, fram och tillbaka och lämnat tydliga avtryck.
Jag kan direkt säga, att rädd blev jag inte, bara fundersam.
Har han/hon blivit så tjock att han/hon måste gå fram till maten? Orkar inte flyga längre, eller varför gör de så?
Spåren går hela vägen från brevlådan och fram till matstället. Det är inte så långt, men ändå. Det måste väl vara enklare att flyga när man kan den sköna konsten. Jag skulle nog välja det i alla fall.
Här kan vi jämföra fotstorlek - mitt avtryck och "kolis".
Blir det för tidig död i kärlkramp och hjärtbesvär istället för svält?
Vad pågår hemma på min gata i stan?
Nu när jag åter är en arbetande människa hinner mörkret komma innan jag hunnit hem.
I morse när jag for, vid 7.25, höll 2 bilar, något större än personbilar, på att backa och stå i vägen mitt på "min" gata. De skulle backa in på en liten smal väg in till ett hus som låg en bit in bakom ett annat hus. De får väl hållas tänkte jag, för jag skulle komma ut från parkeringen ändå.
När jag kom hem, hade de 2 bilarna bytts ut mot en grävmaskin - eller vad det heter. När jag var liten sa vi grävskopa. Den stod nu mitt på vägen och hade en massa konstig last i skopan. Sedan tippade han av det och började gräva på den smala vägen.
Det gjorde inte heller så mycket, för fortfarande var min väg in till parkeringen fri och jag kunde lätt köra in och ställa ifrån mig bilen.
På den lilla smala vägen in till huset brann det för fullt längs med staketet, men innan jag hann fram hade lågorna lagt sig. Jag fick bara med lite glöd.
Så var det bara! Jag undrar fortfarande vad som pågår på min gata i stan.
Statistik
I slutet av januari hade jag en väldig topp på folk som var inne och kollade min blogg.
Kan någon erfaren och van bloggare, eller någon icke-bloggare som vet, förklara för mig hur kurvan kan gå i höjden så otroligt som den gjorde sista januari?
Det var visserligen en söndag, men det var 74 sidvisningar.
Min värld blir varken bättre eller sämre om jag får en förklaring, men jag får min vetgirighet stillad. TACK!
Kan någon erfaren och van bloggare, eller någon icke-bloggare som vet, förklara för mig hur kurvan kan gå i höjden så otroligt som den gjorde sista januari?
Det var visserligen en söndag, men det var 74 sidvisningar.
Min värld blir varken bättre eller sämre om jag får en förklaring, men jag får min vetgirighet stillad. TACK!
